Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Toleranser - ISA-toleranser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK STANDARD
ISA-Toleranser
Introduktion
„ka stora som mmimispelen i syscemet axeln bas ( - hälens undre avmätt) för
passningar med hålen E7. E8, E9 och E10.
Dessa minimispel äro beräknade efter formeln:
Minimispel (i U) c Dn; (D diam. i mm enl. sida 11,501 b)
Hål
Axel
Koefficient c
Exponent n
Minimispel i U
i
D
d
16
0,44
16 y D0-"
E
e
11
0.41
11 D0’41
F
f
5,5
0,41
5,5 D0’"
G
g
2,5
0,34
2,5 - D°-3i
H
h
0
–––-
0
Av grundregel 1 framgår, att for lösa passningar ocksä maximispelen äro ute
slutande beroende av bokstavssymbolen och graden, men oberoende av om syste
met »hålet bas» eller »axeln bas» användes.
Exempel: Passningen H7-e7 har samma maximispel som E7-h7.
Passningen H6-d10 har samma maximispel som D10-h6.
Passningsregel för presspassningar
Presspassningar i systemet »hålet bas» och med axlar av 5:e, 6:e och 7:e gra
derna bestämmas av följande formel:
Axelns undre avmätt (i u) - c-D ! 7:e gradens grundtolerans i u;
(D diam. i mm enl. sida 11,501 b)
I
Axlar
E
Diarn. D^ i mm
Koefficient c
Undre mätt
! s5ts6(s7 : t5( t 6, c7
i
u 5, u 6, u 7
’ 50
-.-’ 50
i ’ 18
0,4
0.63
1,0
0.4 D : IT 7
0,63 D : IT 7
D IT 7
I händelse ännu fastare presspassningar skulle erfordras än de ovanstående,
standardiserade passningarna, rekommenderas följande normer:
i Diam, D Koefti-
A,lar mm cient c ; Undre avmätt
(v 5)f (v6) 18 1,25 1,25 D IT 7 Borå om moligt icke användas
x 5, x 6 ! -13 1,6 ! 1.6 D IT 7
i i
(y 5( (y 6) , ’18 2 2 D IT7 Bo ra om möjligt icke an vändas
. z5P z6 - 18 2,5 2,5 D IT 7
i
Presspassningar i systemet •.-axeln bas-/ erhållas genom tillämpning av
grundregel 2.
(Fastställd \ dec, 1934)
SVENSK STANDARD
ISA-Toleranser
Introduktion
SMS -501
Sida 11,501 f
D, REKOMMENDATIONER
1) Rekommenderade passningar
Såsom framgår av det föregående och därjämte av de grafiska
framställningarna, givna på tabellerna SMS-503...506 förefinnas i ISA-systemet ett mycket stort
antal hål- och axeltoleranser, med tillhjälp av vilka en oerhörd mångfald olika
passningskombinationer äro möjliga. Enbart i de vanligaste passningsgraderna,
d. v. s. 6, 7 och 8 graderna för håltoleranser och 5, 6 och 7 graderna för
axeltoleranser, finnas icke mindre än 36 håltoleranser och 36 axeltoleranser, med
tillhjälp åv vilka alltså 1296 passningskombinationer teoretiskt kunna erhållas. Detta
antal ökas avsevärt, om kombinationer företagas med axeltoleranser respektive
håltoleranser i de grövre graderna, vilket emellanåt ocksä förekommer. Det är
uppenbart, att ett sådant rikligt urval av passningsmöjligheter med
standardiserade toleranser är av stort värde, i det att en mycket stor frihet finnes att
åstadkomma lämpliga passningar på ett sätt, som kan underlätta rationella
konstruktioner och en rationell tillverkning. Ä andra sidan medför ett dylikt rikt urval
av passningsmöjligheter att överskådligheten minskas och att alltså ISA-systemet
blir svårt att hantera for dem som icke äro fullt förtrogna med detsamma. For
att råda bot på denna nackdel har SMS gjort ett urval av alla ISA-toleranserna
och sammanställt en del vanligt forekommande passningar, vilka erhållit namnet
»rekommenderade passningar», SMS-507 och 508, Dessa »rekommenderade
passningar» äro tagna i de renodlade systemen »hålet bas» och »axeln bas», vilka
system ju i första hand böra väljas, därest full frihet att förlägga toleranserna
relativt nollinjen finnes. I regel är det dock så, att ett rigoröst fasthållande vid
systemet »hålet bas» eller »axeln bas» omöjliggör rationella konstruktioner och
rationell tillverkning, och det har därför visat sig, att det är synnerligen lämpligt
att företaga passningskombinationer, som även avvika från »hålet bas» och »axeln
bas». Härigenom uppkommer en annan art av passningar och dessa
åskådliggöras i de av SMS standardiserade tillämpningssystemen. Det bör dock bemärkas,
att dessa tillämpningssystem böra betraktas som exempel, och att det därför i
regel är lämpligt att varje foretag så att säga själv utformar det for dess
tillverkningsobjekt lämpligaste tillämpningssystemet. Härvid kunna de av SMS
standardiserade tillämpningssystemen SMS-171 ,..178 tjäna som ledning.
2) Rekommenderade mätmetoder
De mätmetoder och de hjälpmedel, som användas for kontroll av toleranser,
ha undergått en betydande utveckling under de senaste årtiondena. I trots härav
är det dock fortfarande sä, att de hjälpmedel, som stå till buds, det må vara
fasta mätverktyg eller med visareinstrument försedda mätapparater, icke lämna
resultat, som kunna sägas vara i alla avseenden perfekta. Frånsett de
felaktigheter, som alltid vidlåda mätningar, i form av felaktiga avläsningsresultat, är det
nämhgen så, att de existerande hjälpmedlen icke med matematisk visshet kunna
kontrollera just de faktorer, som äro av verklig och fundamental betydelse for
erhållande av föreskriven passning. Alla passningar kännetecknas av
uppkomm-mande spel eller grepp. En passningskaraktär är alltså avgjord, om största och
minsta forekommande spel äro fullt bestämda och fullödig kontroll ernås först
om man med visshet kan kontrollera, att det forekommande spelet ligger mellan
föreskrivna gränsvärden, tillåtet maximispel och tillåtet minimispeL Det ar utan
vidare uppenbart, att minimispelet matematiskt är bestämt av skillnaden mellan
diametern av hålets inskrivna cirkel och diametern av uxelns omskrivna cirkel.
Nägot mindre spel än det, som erhalles enligt denna definition, kan tydligen icke
uppkomma. Däremot är det uppenbart, att på grund av geometriska avvikelser
från den rena cylinderformen spelet kan uppnå större värden i vissa riktningar,
än de som bestämmas av skillnaden mellan inskrivna respektive omskrivna
cir-ke!n. Härav framgår otvetydigt, att maximispelet icke kan stipuleras med
utgångspunkt från inskrivna respektive omskrivna cirkeln, utan uppenbarligen vinnes
(Fastställd i dec. 1934)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
