Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Bearbetning med skärverktyg - Skärvinklar för skärstål - Borrning och brotchning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skärvinklar för skärstal (n:r 1—14)
för olika material
Släpp-
nings-
vinkeln U
Skärvinkeln
i-*
84
Span-vinkeln
i
0
Användes for
6
Hårt gods och särskilt hårda och spröda mässing- o. bronslegeringar
8
74
8
Stål o. stålgjutgods över 70 kg/mm2 draghållfasthet, hårt gjutjärn med Brinell-hårdhet H över 200 kg/mm2, rödgods, brons och mässing.
8
68
14
Stål o. stålgjutgods från 50 till 70 kg/mm2 drag hållfasthet, gjutjärn med Brinell-hårdhet H under 200 kg/mm2, mjuk mässing
8
62
20
Stål o. stålgjutgods från 34 till 50 kg/mm2 drag hål (fasthet, I ätt meta I ler såsom si-lumin, skleron och elektron
8
55
27
Mjukt järn, sega och mjuka bronser
10
40
40
Mjuka lättmetaller och bronser
Inställnings
vinke
45
65
85
Spetsvinke
i-
100 —11 o
90
80
Anmärkning till skärstålstabellen:
Skärkantens lutningsvinkel \ är ej bestämd.
Vinklarna för bearbetning av lättmetaller aro ännu osäkra.
Den uppgivna spånvinkeln ^ gäller endast som riktlinje.
Stålen enligt fig. 4 och 9 (se sid. 216) hava vinklarna «, 3, y i
planen N-N eller N —N , beroende av matningsriktningen.
218
Borrning och brotchning
Noggrant borrningsarbete kan utföras endast när
förstklassiga verktyg användas i kraftiga och noggrant tillverkade
borrmaskiner. Om svaga maskiner användas för grövre
borrningar, så ställer sig borrspindeln på grund av maskinens
ut-böjning ej längre i rät vinkel till horisontalplanet, utan bildar
en sned vinkel, som varierar med borrtrycket. Borrhålen
bliva därigenom orunda, i synnerhet vid borrningens början.
För att undvika detta, kan antingen matningen minskas eller
också förborras hålen. Genom att förborra ett 50 mm hål
med 10 mm borr, minskas borrtrycket, om gjutjärn tages som
exempel, från 3425 till 625 kg, alltså en minskning till 18°0
av det tryck, som en 50 mm borr skulle utövat vid borrning i
fullt material. En annan fördel med förborrning är, att borren
härvid ej så lätt förändrar sin riktning, vilket ofta inträffar,
i synnerhet om materialet är ojämnt hårt eller poröst.
Skärkrafter
(vridande moment och axialtryck)
För att kunna utnyttja spiralborrarna ekonomiskt, gäller det
söka erhålla längsta tid mellan varje omslipning genom
att hålla möjligast små skärkrafter. De verkliga skärkraf-
Material: Stål 63 kg/mm3 hållfasthet (grov kristallinisk ferrit-perlit-struktur).
Hålets djup: 50 mm, borrningstid: 15 sek. Snabbstålborr 25 mm diam.
Fig. 88
Jämförelse \id olika bearbetningsbetingelser med samma borrningstid enl. H. ]. Stoewer
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
