Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Slipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För de finaste kornen angives tiden i minuter, som åtgår för
kornen att falla till botten, när de slammas vid ett visst
bottendjup. Slipskivorna kunna dessutom innehålla en
blandning av fina och grova korn. De grova kornen hava en större
specifik skärförmåga än de fina. Även med grova skivor
kan erhållas en fin slipyta, om lämplig skärhastighet väljes
samt slipningen utföres med liten matning och skarpa skivor.
Hårdhetsgrad
En skivas hårdhet är bestämd genom bindemedlets styrka.
Den betecknar således ej slipkornens hårdhet. Slipskivans
och slipkornens hårdhet äro två vitt skilda begrepp. En
slipskiva kan vara tillverkad av ett mycket hårt slipmaterial
men ändock vara synnerligen mjuk. Kornstorleken och
hårdhetsgraden bestämmer ej fullständigt en slipskivas kvalitet.
Denna är även beroende av porerna, som bildas mellan
slipkorn och bindemedel. Storleken och antalet av dessa
porer bestämma skivans struktur. Med struktur menas således
en slipskivas porositet. Två slipskivor kunna innehålla samma
volym korn och dessa äro i ena skivan större och färre, i
den andra kunna de vara flera och mindre. Den förra skivan
giver en öppen struktur, den senare en tät sådan. Skivor
med öppen struktur hava mindre mängd av bindemedel; få
således lägre hållfasthet och verka mjuka.
Fig. 223
Slipskivor av samma hårdhet och kornstorlek, men med olika struktur.
(Enl. Grits and Grinds)
Genom slipförsök har professor Schlesinger sökt bestämma
lämplig slipskivehårdhet för ett visst material. Medelst en
torsionsdynamometer mättes den tangentiella slipkraften för
en viss spånarea qm.
V • (arbetsstycket)
qm —xr~t i- i v • ’ a ’
s-i j. V - (s ipskiva)
a skardjup. v v ’
s matning.
Tangentialkraften giver ett mått på slipskivans skärförmåga.
Genom att jämföra effektbehovet for olika skivor kan den
lämpligaste skivan utväljas.
390
För bestämmande av slipeffekten vid planslipning med
tallrikskivor giver M. Coenen följande uppgifter:
Wi
Specifika slipmotståndet km — —^r~
a • s
Medelspåntjockleken hm -= —]–––
r ’ d • n
Spåntjockleken i mitten Iim – t?w^––––3–––-
1000 -v d • Zk
wi •-=- skivans skärmotstånd
a – skärdjup i mm
s — matning i mm d ^ skivdiameter i mm
n - skivans varvantal
v = periferihastighet (m/sek)
Zk = kornantal per 1 mm2 på skivans omkrets.
Specifika skärmotståndet ökas med slipskivehastigheten,
men minskas med ökad matning och med ökat skärdjup.
Förhållandet mellan radial- och tangentialkrafterna är 1,5
till 2,15 med ökat skärdjup. Sliptrycken äro mycket små; se
diagram fig. 225 och 226 a—c å sid. 392.
Fig. 224
Specifika medelvärdet för skärmotståndet k-.i i förhållande till spånens
medeltjocklek h rvi vid olika matningar och skärhastigheter.
(Enl. Coenen)
26
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
