Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Hållfasthetslära - Grafisk bestämning av den elastiska linjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 37
Linpolygonen, sådan vi nu erhållit den, d. v. s. ytan inom det
streckade området, är nu axelns momentyta, och erhålles
mom. i varje snitt, om den därtill hörande ordinatan i mm
multipliceras med kraftskalan ggr längdskalan ggr polavståndet,
d. v. s. med a • Sp • S|. (Obs! mom. erhålles då i kgmm.)
Vid Xb är yi = 50,5 mm v mom. här =
50,5 • 5 • 20 • 80 . .. ,
—-^- = 4,04 • 10* kgcm.
Som nu axeln har olika tröghetsmoment, reduceras mom.ytan
i förhållande till tröghetsmom. inom axeln, och fördenskull
utdraga vi axelns begränsningslinjer för avsatserna över
mom.ytan.
Imax är här = 490,9 cm4 (för 100 mm axel). För 70 mm ø är
I70 = 117,9 *.* = 4,18. Avståndet mi — nu göres nu 4,18
ggr större än mi — m2.
Vi komma nu in på en axeldiam. av 90 mm. Här erhålles
på analogt sätt -y^ = 1,53 och mi — ms = 1,53 ggr mi — nri2
och ni — n2 = 1,53 ggr ni — xa.
På detta sätt erhålles den reducerade mom.ytan enligt
den tjocka linjen.
Den så erhållna reducerade mom.ytan uppdelas nu i ett
visst antal ytelement, i detta fall lämpligen de ytor, som bildas
av slutlinjen xi — X3, den grova ytterkonturen och de vertikala
streckade linjerna.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
