Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonen. Ett nytändt hopps osäkra skimmer föll
öfver hennes hjärtas hvita snö, skulle hon ej kunna
älska denna man, hvilken vid hennes första åsyn
— hon såg det med sitt vana öga — upptändts af
passion för henne.
De träffades några dagar efter på en privat
soirée, och hans hyllning var uppenbar. De träffades
allt oftare, och slutligen dagligen, och hon
visste hvad som skulle komma. Passionens skyhöga
vågor böljade emot henne, omhvärfde henne
med sina flammor, ville draga henne med sig mot
det underbara, det okända, ville slutligen med våld
bryta sin väg till hennes hjärta.
Förgäfves. — Hon försökte missleda sin egen
natur, försökte bedra sig själf, att hon älskade den
man, hon ville älska — men ej kunde, — hon
rasade i förtviflan och fasade i ångest öfver den
underliga öknen inom henne, där det ej fanns en
enda oas för kärlekens blomma.
Och dagen kom, den fruktansvärdaste i hennes
lif. Han skulle på aftonen resa till utlandet, och
han hade skjutit upp och skjutit upp ända till denna
sista dag, hvad de båda visste måste sägas — den
direkta frågan — allt för väl vetande hvad det
slutliga svaret måste blifva. Men något svar blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
