Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svaga — nej, visst icke — bara lättsinne allt sammans,
lättsinne och öfverdåd, — och öfver allt en
aldrig sinande människoström för att se och beundra
allt det härliga innanför de glimmande spegelglasen,
och äfven för att köpa — det var värre
än allt annat —, och öfver allt strålande ögon och
tusentals ömma leenden: två kunde ju icke mötas
utan att trycka hvar andras händer och önska
hvarann glad jul, god jul. Gud bevara oss, alla
lika galna.
Peter Werner såg med bister min på alla de
glada människobarnen och alla de lysande fönstren,
och uppsökte de tommaste och mörkaste gatorna
för att uppnå källaren där han brukade inta sin
middag. Utanför denna tvärstannade Peter Werner
emellertid och föll i tankar. I rättan tid påminde
han sig att hans källare icke alls var något undantag
vis à vis julfirandet, man var lika oförnuftig
här som öfverallt annars med julgranar, fisk och
gröt, och uppassarne hade alltid julaftonen bestämd
fordran på större drickspänningar än vanligt, och
tacken det var alltid »god jul». Nej tack, Peter
Werner kände sig som en borstig gammal igelkott,
gjorde helt om och gick med fastare och bestämdare
steg än någonsin hem.
Inkommen i porten gläntade han på portvak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>