Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terskans dörr och bad henne gâ till närmaste restaurant
och hämta middag. I portrummet hängde
en tung dimma under taket af imman frän den
puttrande grötgrytan, och ett par linhåriga pojkar
roade sig med att på ett hörn af spiskanten smälta
socker på ett stycke tidningspapper, hvilket osade erbarmligt.
Peter Werner smälde igen dörren, gick
upp till sig och kände en verklig lättnad i sitt sinne
då han kom in i sin tambur och kunde stänga
dörren mellan sig och all dårskap utanför.
Rummen han bebodde voro dystra och mörka,
regelrätt möblerade, raka vinklar öfverallt, utan ringaste
småsak eller någonting i den vägen, som
kunde verka smekande och välgörande för ögat.
Midt på golfvet i det yttre rummets ökenartade
tomhet stod ett kolossalt skrifbord, och på dess
kalla, blanka skifva förtviflade ett ensamt pännskaft
af vildsvinsborst i sällskap med ett exemplar i läder
af Sveriges Rikes Lag.
Peter Werner hängde af sig rock och hatt i
tamburen, borstade eftertryckligt sitt strida, gråa
hår, gick in och tände de båda ljusen på kakelugnsfrisen
och placerade dem sedan på skrifbordet
där de sorgligt flammade i den ödsliga tomheten
som ett par tungsinta, förgråtna ögon. Därpå tog
han sig en rundpromenad kring rummet, stannade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
