Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, sä stor, att allt bakom den är bottenlöst svalg,
då — ja, då ser jag honom åter, ser honom just i
det ögonblick, då han under publikens bifallsstorm
och mässingshornens fanfarer på afstånd sade mig
farväl med djupt böjdt hufvud. — Många gånger
har jag sedan gått hand i hand med döden, kämpat
med honom om första rummet och alltid behållit
segern. De finnas, som påstått, att jag söker
det sällskapet med flit. Han har nickat åt mig invid
de höga bärgens bråddjup, där aldrig någon
mänsklig fot trampat, han ilade bredvid mig i kapp
med norrskenet, då jag under tio dygn for vilse
på Lapplands snöfjäll, och han satt bredvid mig på
boringens oljade ekreling och gömde sina tomma
ögonhålor under den svarta sydvästen den gången,
dä jag pröfvade Saltströmmens blindgalna, oroliga
sughvirflar under ebb. Ett vad för öfrigt. Men
han har åldrigt skrämt mig, han blef min trognaste
följeslagare sedan den kvällen rädslan för alltid blef
smekt ur mitt bröst.
— — Jag hörde knappt de sista orden, ty vindstötarne
kommo allt tätare, och ljudet af hans metallklara
stämma förtonade i vinden, som gång efter
annan kom farande med oförutsedd, dolsk häftighet
och sökte kasta honom utför klippbranten. Länge
blef han också ej stående på detta sätt, plötsligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
