Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vargungarnas färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av bara fan. Aldrig har jag hört någon svära som
den mannen. Jag är glad. Nu hade de funnit vad
de sökte och vi skulle kunna vila. Men kvinnan säger:
"Låt oss komma iväg. Skynda dig!"
Jag är mycket förvånad. Men mannen med det ena
ögat säger: "Ni ska inte bry er om mig. Ge mig er
proviant. Ni kan få mer proviant i McKeans stuga i
morron. Skicka McKean tillbaka efter mig. Men
fortsätt ni!" Det var också en varg, men en gammal varg,
och också han har bara tanken på att komma vidare.
Och vi ger honom vår proviant, vilket inte är mycket,
och vi hugger ved till hans eld och vi tar hans
starkaste hundar och drar vidare. Vi lämnade mannen
med det ena ögat kvar i snön, och han dog där i snön,
för McKean kom aldrig tillbaka för att hämta honom.
Och vem denne man var och varför han företog denna
färd det vet jag inte. Men jag tror, att han liksom
jag, blev bra betald av mannen och kvinnan för att
arbeta för dem.
Den dagen och natten fick vi ingenting att äta, och
hela nästa dag färdades vi så snabbt vi kunde, och vi
var alldeles utmattade av hunger. Så kom vi till den
svarta klippan som reste sig femhundra fot över
slädspåret. Det var sent på dagen; mörkret höll på att
falla, och vi kunde inte finna McKeans stuga. Vi gick
hungriga till vila, och på morronen såg vi efter stugan.
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
