Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Ställningen klarnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 KARL IFVARSSON OCH LANDTMANNAPARTIET.
liberala riktningen, ratades utan förskoning, och antalet
af dem, som i riksdagskalendern betecknades såsom hem-
mansägare, sprang med ens upp från några och sextio
till inemot hundra. Med den hösten var det förbi med
den förtjusningsfeber, som representationsreformen väckt
till lif, och bakom spillrorna af grusade luftslott började
först nu ställningen att visa sig rätt klar.
Under de stridigheter, som härur utvecklade sig, in-
togs å landtmannasidan en ledande ställning af riksdags-
männen från de "conqveterade provinserna", såsom Skåne
och de andra från Danmark vunna landskapen benämnas
i gamla handlingar. I det nya riksdagsskickets begyn-
nelse, då partierna ännu sökte sina former, hade de syd-
svenska riksdagsmännen, på samma gång de med intresse
omfattade de rent demokratiska sträfvandena, äfven för-
stått att vinna landkänning inom landtmannapartiet.
Detta ledde nu till, att de vid valen 1869 funno nåd in-
för valmännens stränga domstol och nästan utan undan-
tag blefvo omvalda, under det deras mest framstående
uppsvenska kamrater från gamla bondeståndet nästan lika
undantagslöst trängdes åt sidan af nya, opröfvade krafter.
Häraf följde helt naturligt, att då den afgörande bryt-
ningstiden inträdde, det blef de pröfvade och framstående
sydsvenskarna, som kommo att nästan obestridt intaga
främsta rummet bland landtmännen; och denna ledande
ställning behöllo de under halftannat årtionde.
Bland dem fanns nog en och annan, som i vissa
stycken kunde mäta sig med Karl Ifvarsson eller rent
af stod öfver honom. En Per Nilsson i Espö besatt en
bildning, som med skäl kunde kallas lärdom, en Sven
Nilsson i Osterslöf ("generalen’" kallad) hade förvärfvat
en sådan insikt i vårt lands militära författning, att till
"och med högt stående officerare sökte besked hos honom
1 tvistiga frågor; en Ola Jönsson i Kungshult stod då
vida längre åt vänster såsom utpräglad och principfast
demokrat. Men de egenskaper, som känneteckna en höf-
ding, ägde ingen af dem i så hög grad som Karl Ifvars-
son. Ingen förstod så som han att bilda, leda och sam-
manbhålla ett parti, ingen kunde så som han i kammaren
gifva ett klart, träffande och fullhaltigt uttryck åt hel
dess grundåskådning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
