Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burbergsmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
hade gubben sagt. "Huru många gånger tror du inte
att jag har stått på dödlistan och ändå sitter jag
här med mina 85 år på nacken! Gossen lefver, för
fan, känner du inte det! Skrif du och bed honom
komma hem och det i rykande rappet! Han kanske
har vrickat ett finger på den där förbannade
järnvägsresan, ifall han var med, men lefver gör han. Tror
du en karl går och dör, då han har något så rart
att vänta på!"
Han nöp henne lekfullt i kinden och satte åter
mod i henne, och på kvällen skref hon ett varmt
och långt bref, som några dagar därefter började sin
långa, långa färd öfver land och vatten för att
omsider trösta och hugna en stackars sjukling, som
nedslagen och skadad låg på ett lasarett i ett
främmande land, glömd, som han trodde, af hela världen.
Och hvad hon väntade på svaret, både hon,
modern och den gamle fanjunkaren, som med
tillfredsställelse såg att flickans steg blefvo lättare än de
varit på de senare åren och att hennes kind åter
började få färg. Jo jo, hoppet kan uträtta
underverk !
En hel månad, en lång månad, skred fram, och
så fick då Burbergsmor ändtligen en söndag ett bref
med det där utländska frimärket på. Och hvad det
brände i hennes hand! Och hvad hon längtade efter
att få veta innehållet!
Karin mötte henne långt ned på vägen med
klappande hjärta och modern vinkade uppmuntrande med
brefvet åt henne. Och väl inkommen och sedan hon
tagit af sig ytterkläderna och pustat ut ett ögonblick
bröt hon det med darrande händer och kände där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>