Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Burbergsmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Några månader förgingo under hopp och väntan
på närmare underrättelser och så kom då ändtligen
det efterlängtade brefvet från Johan. Han var nu
frisk och rask igen och skulle oförtöfvadt komma
hem, men var nu en krympling för sin återstående
lifstid. Karin borde kanske betänka sig, men hvad
honom själf beträffade, så hade han samma trofasta
hjärta som förr i världen. Och pengar hade han ock;
af det amerikanska järnvägsbolaget hade han
nämligen för sitt ådragna kroppslyte fått en summa af
8 000 dollars och själf hade han äfven sparat ihop ej
så litet. Men då han nu komme hem, så finge de
Täl närmare talas vid.
Brefvet talade ej om, hvari hans skada bestod
och Karin frågade för resten ej mycket därefter.
Hvad gjorde väl det, om han bara finge komma frisk
och rask igen, och det var han ju, som han själf
skref. Morän åter funderade, hvad som kunnat
förmå amerikanarne att ge hennes måg, som hon redan
kallade honom, så mycket pengar, och fanjunkaren
å sin sida svor af idel förnöjelse; snart skulle han få
komma på bröllop.
Man gick nu i väntande dagar och räknade och
räknade, när Johan möjligen kunde vara att vänta
hem. Det kanske ginge åt en vecka innan han kunde
lämna landet, en vecka eller möjligen mera på sjön
och så några dagar från Göteborg och hem. Ja, om
tre veckor kanske! Om tre veckor kunde man
möjligen vänta honom.
Både Burbergsmor och Karin hade smått feber
och själfva fanjunkaren visade tecken till oro. Det
var aftaladt, att man ofördröjligen skulle knacka i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
