Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pers-Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
skulle hon ej låta sig undanskuffas! Nej! Nej! Tro
inte det!
"Hvad menar du barn?" frågade hon.
"Förstår inte mor? Jag menar, att jag är
husmor här nu, och då ska väl jag ha alla nycklar."
"Men Erik då?"
"Erik? Han sköter naturligtvis sitt och jag mitt.
Jag kan väl aldrig tro, att han lägger sig i hushållet?"
tyckte Anna litet förvånad.
"Nej, nej, så menade jag inte! Jag menar, hvad
han tycker om, att hans mor inte ska få något att
säga", yttrade Pers-mor förklarande.
"Då han är husbonde, är jag förstås husmor",
sade Anna än en gång. "Så var det väl när ni gifte
er i världen", förmodade hon.
Och hon hade rätt. Pers mor hade då öfvertagit
väldet på gården och den gamla morän, som dock
var skröplig och orkeslös, hade fått krypa in i sina
rum på gården och där stilla och gömd och glömd
framlefvat sina återstående dagar. Skulle det nu gå
henne själf på samma sätt?
"Yi borde väl vänta ändå och höra hvad Erik
säger", menade gumman, som stred i det längsta.
"Är det hans vilja så ska du väl råda då,"
"Erik ja, han vill hvad jag vill. Yi ha redan
talat om saken. Och det kan väl mor förstå, att
rätt ska vara rätt."
Rätt ska vara rätt! Ja, det hade varit gummans
ord många gånger och rätt hade hon gjort, så vidt
hon det förstått. Det kunde väl då ej hjälpas och
hade Erik sagt det så halp intet motstånd. Hon
kände honom, hon!
Hon drog en djup suck, tog sin blanka nyckel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
