Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fanjunkar Säfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
— vid ena fönstret och såg på kyrkfolket, som till
häst och fot färdades fram till kyrkan.
"Ska inte bror gå med i kyrkan?" frågade
kaptenen ibland sin vapenbroder.
"Och höra på komministern?" frågade den andre
spefullt. "Nej tack, då går jag hellre i skogen och
hör på fåglarne! Tror inte bror att den kyrkan och
den musiken äro lika bra?"
Jag råkade aldrig få höra, hvad kaptenen
svarade, men ett faktum är att de båda grannarne hade
hvar sin kyrka.
Men, som förut är sagdt, fanjunkar Säfve gick
icke blott och språkade med kaptenen, han gjorde
sig äfven helt hastigt bekant och populär i de sotiga
smedernas hushåll, vid masugnen, kvarnen och
öfverallt. Man tyckte om gubben med de hvita, ofantliga
ögonbrynen, det friska humöret och den outtömliga
språklådan. Och punktlig som en gammal knekt
höfves var han med sina promenader, hvilka
regelbundet utsträcktes till smedjan, kvarnen och den
hårdtrampade, svarta gatan mellan kolskjul och
rödfärgade hus.
Han intresserade sig för de sotiga smederna,
som i bara skjortan stodo därinne i halfdunklet, där
härden glödde under blåsbälgens andedräkt, och med
kraftiga hammarslag smidde det hvitglödgade järnet
så att gnistorna yrde omkring; för den stora
hammaren, som drefs af den brusande forsen; för kvarnen
med sitt döfva brus och sina feta kvarnkattor; men
mest för de små barnen, som barfota löpte omkring
på bygatan.
Och hastigt gjorde han sig bekant. En dag, det
var strax efter hans ankomst till orten, klef han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
