Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petres framställning af krigshändelserna kan ju, hvad
själfva htifvuddragen beträffar, icke innehålla någonting nytt
och äfven i detaljerna kan han ofta kontrolleras af samtida
källor. Först ha vi i Lewenhaupts »Kort berättelse etc.»
själfva öfverbefälhafvarens skildring och han var ju bättre
än någon i stånd, både genom sin ställning och sin
vidsträckta bildning, att gifva en fyllig och i ett större
sammanhang fattad framställning af händelserna. Hans arbete
är emellertid ej närmast afsedt att vara en sådan utan
snarast en försvarsskrift mot verkliga eller inbillade
beskyllningar; lyckligtvis tappar han esomoftast bort denna
synpunkt och ger oss då lefvande skildringar, som göra hans
bok både tilldragande och för forskaren omistelig. En
annan källa är Chr. Kelch’s redan citerade Liefl. Historia
Continuation 1690-1707. Visserligen har han ej själf
närvarit på just denna del af krigsskådeplatsen — han var
pastor i Estland - men han har i alla fall sett kriget från
dess utbrott på mycket nära håll och har tydligen haft
goda förbindelser. Nordberg och Adlerfeld äro ju för
denna krigsskådeplats i ännu högre grad att räkna till
källor i andra hand. För de första åren, under Stuarts
öfver-befäl, finns en otryckt källa. Det är en i Kongl.
Biblioteket befintlig volym med i tusch utförda teckningar till
krigshändelserna jämte beskrifvande text, tydligen
tillkommen pa Stuarts initiativ och under hans ögon. Utstyrseln
med det krönta dubbla C på pärmen kan ge anledning
till den förmodan, att den varit ämnad för konungen eller
verkligen blifvit till honom öfverlemnad. Lewenhaupt har
känt till detta manuskript, såsom synes af en något
spetsig anmärkning s. 50 om »de 22 lycklige actioner,
hvilka General Lieutnant Stuart lät anteckna för sig under
den tid han kommenderade i Kurland». Ty just så många
äro de »actioner», för hvilka här redogöres.
Granskar man nu Petres uppgifter, så vidt de ur
andra källor kunna kontrolleras, så finner man på det hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
