Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lundar. På »treverst kartan» ser man hurusom
skogsbälten af ett par versts bredd eller mera beledsaga Korol,
Psiol, Sula, Worskla. De bildas af ek och andra trädslag
hassel och vilda fruktträd (apel och päron), som här äro
karakteristiska. Barrskog saknas merendels. De vilda
fruktträden gå för öfrigt ända ut i steppen, dock i buskform
och förkrympta*; »sällan med löf nog» anmärker Kohl
(som äfven ställt sin kosa hit ned och med sin
naturkänsliga penna skildrat förhållandena) »att ge sig själfva någon
skugga».
Floderna, som genomströmma Ukrajna i
hufvudrikt-ning från norr till söder, äro bifloder — eller bifloders
bifloder — till Dnjepr och flyta i mer eller mindre breda, i
platån nedskurna dalar. I dessa utmynnar också ett system
af djupa, af störtregnen förorsakade raviner. Det säges ha
varit bristfällig rekognosering å svenskarnas sida som på
Poltavadagen räddade det vikande ryska rytteriet från att
blifva nedjagadt i en dylik ravin, en omständighet som i
sin mån har bidragit till dagens öde.
De mycket stora byarna ligga mest på flodernas
strandsluttningar och synas därföre ej på afstånd, såvida ej
de ofta mångvingade väderkvarnarna förråda deras närhet.
De hvitmenade husen med halmtak (utan gafvelfält) hållas
ut- och invändigt renliga och snygga. Lillryssarna äro i
den delen, såväl som i många andra afseenden, motsatser
till storryssarna. Och då karolinen Lyth i sin dagbok
kallar dem för »ett elakt och svinaktigt folk», så får väl det
sista epitetet tagas i öfverflyttad bemärkelse. Husen
om-gifvas af flätade rishägnader. På äldre afbildningar ser
* Äfven dvärgkörsbär (Cerasus putnila) med bär af fin
krydd-smak växa enligt Pallas mångenstädes i stepperna t. ex. kring Wolga,
men det var ej sådana, som vederkvickte Carl XII:s följe på
vandringen genom steppen julidagarna 1709 utan bären af »Judenkirch»,
Phy-salis Aikekengi. En granskning af berättelserna samt af floran i dessa
nejder ger det vid handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
