Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädda af kvinnorna, uppställt sig bakom jordvallarna och
pallisaderna i en stad, beväpnade med räffelbössor,
half-månar och liar, eller såsom snapphanar tagit sin tillflykt
bland videsnåren i ett otillgängligt kärr. Det är fiendeland
utanför de numera snäfva gränserna för Mazepas
maktområde, såframt man öfver hufvud kan tala om ett sådant, dä
makten egentligen låg i de svenska besättningarna. Tsar
Peter bränner och förhärjar hvar han kommer åt inom
detta område; svenskarna ha accepterat metoden och söka
bränna rubb och stubb på fientligt territorium. Folk,
som inte ville ge sig, fick stundom gå samma väg. En
hemsk resignation hos människor som föredra rök och
eld! I sådana stunder voro utsikterna till nåd
förmodligen också klena; ty förbittringen öfver ryssarnas framfart
i de svenska gränsprovinserna var djup och ropade på
vedergällning. Krigföring med barbarer har det större onda
med sig att den barbariserar och gör mänsklighetskänslan
upprorisk mot sig själf. Här ha vi dock nog rätt att, med
förändring af Taciti ord, om Carl säga nec jussit scelera,
nec spectavit. Ty så ifrig Carl var i striden, så har han
dock veterligen aldrig vägrat nåd. Han har stundom
gif-vit den under sina egna soldaters och officerares knot.
Och berättelserna visa att man hellre gaf sig åt honom
än åt andra. Mot skogens snapphanar och försåtliga
anslag var han förstås sträng, mycket sträng. Midt i
eländet ger det en hugsvalande bild, när, såsom Petre
berättar, de svenska officerarna förde barnen framför sig på
hästen ur den brinnande staden.
Det var jesuitisk kyrkopolitik och adelsförtryck som
beröfvat Polen dess rika gränsland. När adelns andel i
Polens förfall skildras, så bör jesuiternas meritlista icke
förglömmas — ordens, som sveder gräset där den
vandrar. Ukrajnas innevånare voro rutener och hyste visst
icke sympati för ryssarna. Det var endast religionsformen
som förenade dem. Men så viktig faktor den än är, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
