Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kaniowska slottets torn i ståtlig prakt»*
borta vid den motsatta kröken af Dnjepr i trakten af Kiev,
utan ett pallisadfäste med ett trätorn på vanligt manér samt
trähus, de 38 Kurenerna (o: egentligen brinnande härdar) eller
kosackkvarteren, som omgåfvo en liten träkyrka, helgad åt
»den heliga jungfruns förbön». På en öppen plats
framför kyrkan höllo de, sedan härpukan kallat, sina larmande
församlingar. En intressant pennritning af Setja och en
zaporogisk valförsamling (jämte många andra kosackiska
kostymbilder) finnes hos Riegelmann **. Äfven det
nyligen utgifna praktverket Iz Ukrajnskoj Starin innehåller
mycket både i ord (jämnlöpande fransk text) och bild om
folket från Setja***. — När zaporogen blef gammal och
uttjänt, så hände det att han begaf sig till Kievs Monastir,
utan att just öka antalet af det berömda grottklostrets
heliga. Eller också drog han sig undan till någon koja
någonstans ute på fälten för att dö undangömd som en af
steppens gamla räfvar.
Petre talar emellanåt om dessa Carls bundsförvandter
vid Poltavas belägring. Alltför kräsna författare ha yttrat
sig med föga uppskattning af förbindelsen med detta, till
en del ur olika nationer sammanlupna följe. Det var dock
tappert folk och utmärkta skyttar, fast af tvifvelaktig
beständighet och icke mycket hågade för långa belägringar.
I lyckans dagar hade Carl nog icke mycket brytt sig om
dem. Men ryssarnas taxering torde äfven här vara den
* Polska skalder af Alfred Jensen. — Setja låg för öfrigt icke
alltid på samma plats utan flyttades under tidernas lopp längre nedåt
Dnjepr.
** Ljetopisnoje Povjestvovanje o Maloj Rossiji, tryckt i Moskva
1847. Riegelmann, förmodligen en son till den R. som P. Gordon
omtalar, var född i Petersburg 1720. Han hade personligen känt en
af Mazepas öfverstar, Ignat Khalagan, som först följde med till Carl,
men sedan ångrade sig och gick öfver till Peter igen.
*** Texten af Evarnitsky; konstbilagorna af Vassilkovsky och
Samokisch. Arbetet är tryckt i Petersburg 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
