Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Robert Petrés dagbok 1702-1709 - Robert Petrés dagbok under kriget ifrån år 1702 till slaget vid Pultava - Anno 1708
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skappet föll som grääs för en lijda, hwar pa de effter
folg-de dem så länge en man war qvar. Denna desperate
fechtningen, under hwilken ohörliga salwor hördes, som
wehl wid åskie dunder förliknas kan, begynte nu nagot
att sachtna sig, hwar igenom fienden blef tijd lembnadt att
tillsammansökia sitt folck, som ock temmel.gen wore
af-slagna och förskingrade, sampt ock igen hembta dhe 4
canoner, som wij oss af fienden bemechtigade da de blef
på flychten drefne, men af oss sedan blef effterlembnade,
når battaljon blef ruinerad. Klockan ohngefehr 4 begyntes
den sidsta skarpa action /-.sedan wåra öfwerblefne
troup-per blef till sammans hembtade och i årdning brachte, och
General Major Stakelbergz sampt Schreitenfelltz
regemen-ter och Brantz esqvadron jåmpte wårt artollerie, som
wa-rit med avangardie, kom tillbakars:/ hwilken continuerade
in till afftonen, då mörkret war wår skilljes man, fienden
drog sig då något tillbakars åt skogen, derest de begynte
giöra en otahlig hoop elldar, men wij blef pa wahl platzen
stående. Denna senar action commenderades af begge
Generalerne, Leuwenhaupt cavallerie och Stakelberg
infanteriet, hwilka så mycket utrettade, att fienden oss den
re-spect lembna moste, att dhe sig öfwer 10 gangor
retirerade, men fattade åter stånd, så snart som de af sma
friska reserw linior secunderade blefwo, da afwen Hans
Exellence General Leuwenhaupt, som fienden i ågen person
effterfölgde med cavalleriet, drog sig till bakars, då ock wij
med infanteriet avancerade på fienden löst, hwar af man
skönja kunde, att det fehlade oss ingen gång att dnfwa
fienden på flychten, emedan han effter 3 a 4 sallvor
alltid moste wenda oss ryggen, och intet welle tahla det
wij med wårjor, bajonetter och piqvar dem angrijpa skulle,
hwilket Hans Exellence så noga iacht tog, att ingen gang
försummades att falla den tillbaka gående fienden i
ryggen och söka dem nedergiöra, hwad som förkorn. Denna
senare attaqven war till påseendes som ett riddare spehl, fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
