Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fänrik Robert Petrés dagbok 1702-1709 - Robert Petrés dagbok under kriget ifrån år 1702 till slaget vid Pultava - Anno 1709
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid stiger bönderna upp och slår den andra en öhrfihl,
att han faller omkull, och de kommer alltså på flychten,
kan eij heller igenfåss för mörckret skull.
Samma dag kom kunskapp, att fienden giordt ett
utfall utur staden Pulltawa med 300 solidater och 200
bönder och attaqverat Capitain Olier af gardie, som der hade
en postering med 150 man af samma regemente, hwilken
dem så tapert bemötte, att de effter en kort fechtning
most sig retirera in utj staden med 40 å 50 mans förlust,
hwarpå Hans Maij:tt också under en suite officerare red
dijt middagztijden, och war detta långe Fredagen. Hans
Maijttt kom dock sama affton hem igen till sitt qvarter.
April 17 Om morgonen bekom jag ordre af Majorn, det jag
skulle infinna mig hoos Hr Öfwersten Sigrot, tagandes
först Fendrik Hundhufwud med mig, hwilket jag ock
giorde. Wid wår inkomst till bemålte Öfwerste tillsporde
han oss, huru det kommer sig, att under wåra wachter
några fångar undankomit, derpå jag beklagade mig i det
måhiet olycklig wara, att sådant under min wacht skiedt,
der jag dock brukade all den vigilance som någonsin wid
en slijk wacht brukas kunde; beropandes mig på hela
wachten, som sådant tillstå skulle, och bad att Herr
Öfwersten wille så gunstig wara och låta saken komma till
jnqvisition, att min oskyldighet motte i dagzliuset komma.
Derpå swarade bemålte Hr Öfwerste, att jag kan wehl
tånckia huru det år; jag gier ordre till Eder, och Ni gier
ordre till under officern och corporalen, hwilka skall
or-derne exeqvera, men det år intet nog därmed, utan man
moste också sielf tillse, att allt går skickeligen och
ården-teligen till. Derpå swarade jag wijdare, att jag förmodar,
att alla mijna officerare sampt regementz officerare lårer
lembna mig det witzordet, att jag alldrig i någon motto
wijst försummelse utj Kungl. Maijdtz tienst, utan den med
all flijt och alfware effter min yttersta förmåga söckt
full-giöra, hwilket också nu finnas lärer, der Hr Öfwersten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
