Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu öfvertog befälet, utfördes saken hastigt. Lilliehöök blef
nu stadens kommendant och det är i denna egenskap han
affattat den andra relationen — den första handlar om
uppdraget vid Wloslawsk — som sträcker sig från d. 6 Sept.
1703 öfver hela året 1704.
Då svenskarna hade sitt bästa stöd just hos
Storpolens adel, kunde denna kupp mot Posen förefalla en smula
burdus och för polsk själfständighetskänsla stötande;
framtiden utvisade dock att den var välbetänkt. Men likaså
välöfverlagdt, just med hänsyn till det svenska inflytandet
och det fasta stöd Posens besittning afgaf för detta, var
fiendens försök att återtaga det med den belägring af
fästningen den 4 — 24 Okt. 1704, som journalen skiidrar. Tiden
för detta företag var så mycket mera passande, som
Rehn-sköld nu var längesen försvunnen ur Storpolen och befann
sig jämte konungen på jakt efter August, långt på andra
sidan Weichsel.
Lilliehöök satt naturligtvis kvar som kommendant i
Posen, men var dock ej lämnad alldeles allena i Storpolen.
Dels hade han ju Marderfelt hos sig, dels hade Juni 1704
J. A. Meijerfelt blifvit ditsänd med några regementen och
hade i Augusti slagit läger i grannskapet af staden. Här
fick han d. 9 Augusti framför sitt läger utkämpa en strid
med en saxisk armé under J. M. Schulenburg. Förlusterna
i denna strid jämte svårigheterna vid provianterjngen (af
hvilken anledning han varit Lilliehöök mindre välkommen)
bestämde honom att bryta upp och tåga vidare, till Thorn.
Knappt var han bortgången, så kom Schulenburg tillbaka
och började innesluta fästningen; men han försvann åter
efter någon tid, bortkallad af konung August, som behöfde
honom annorstädes. Nu kom Meijerfelt åter till staden och
inkvarterade’ sig där; visserligen till förstärkning af
besättningen, men också till stort bekymmer för kommendanten
beträffande brödfödan.
Såväl om dessa förhållanden som om den påföljande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
