Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alden stundh aldra Nådigeste Kånung, jag inga positiwa
ordres har, medh honom stort att correspondera, uthan
dätt jag giort är skiett mer af höflighet än skyldighet, så
har jag hans bref intett beswaratt, uthan när han andra
dagen sände een officer till mig och begierte swar, sade
jag att jag intett kunde beswara dätt brefwett ty jag funne
dätt wara så skrifwitt så att om jag dätt beswara skulle
torde mitt swar eij wara angenämt, jag hade giort min
skyldighet och notificeratt honom min desein till Eders
Majestetz tienst och interesses befordrande män hade aldrig
bett honom om permission ty effter mitt dumba förståndh
ser jag eij uthur hwadh fundament de dätt kunna förbiuda
Eders Majestet, hwilkett altt jag lemnar uthij Eders
Kunge-Iige Majestetz egett nådiga gåttfinnande, män finner sälsamt
att general Leut. Arnhaime under står sig att critisera på
min condouite och mina santimentz, som om dätt eij wore
nödigt ett mer manskap att bruka till contributionens
in-drifwande, 2) jag skulle låtha honom wetha huru myckett
och egenteliga nummeren wore af dätt folk jag wille låtha
marchera, jag skulle åther sättia marchen til dess han finge
berätta sin Kånung dätt *), de förra begge finner jag mig
eij wara skyldig till, hwarken af honom att corrigeras, eller
och honom att rapportera, egenteligen hwadh jag till Eders
Kungelige Majestetz tienst och gloires maintien i min
enfaldighet månde disponera; i dätt sista heter dätt sie volo
sie jubeo, i dätt han Öfwerste Duker tilskrifwer sig
ingalunda wilja låtha passera några trouppar, så som dätta,
*) Dä Stenbock här redogör för brefvets hufvudsakliga innehåll,
finnes det så mycket mindre skäl att här låta detta följa. Carl XII,
som vid denna tid ingalunda var obenägen för ett konvenabelt
samförstånd med Preussen, har förmodligen ej brytt sig vidare om denna
något animerade brefväxling mellan båda generalerna.
Däremot blef han längre fram rätt upptänd mot staden Danzig,
men den hotande straffdomen, om den ej fogade sig, uppdrogs denna
gång ej åt Stenbock utan åt Meijerfelt (N:o 245—46 E. C.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
