Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BIHANG. SLUTET AF A. L. LEWENHAUPTS REDOGÖRELSE. EJ TRYCKT I UPPLAGAN AF 1757. JÄMTE BILAGOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden, Feltmarschalken med åthskillige generaler som
Schlippenback, Stakelberg och Hammilton fangne med flere,
lät altderföre generallieutnanten säija, att nu onödigt wore
längre betänckiande. Jag swarade, at lian wäl wiste huru
wida man bör tro sin fiende, ware sig huru det kan, så
måste iag hafva mine 2 timars tid, hwarpå han åter
bortred, och iag i mediertid, med de få närvarande officerare
rådgiorde, och lät jämwäl förnimma gemene mans tanckar.
Hwilcke alle funno bäst att emottaga ett så godt tillbudet
accord, hälst effter der månge woro blesserade, månge
utan gewähr, dels fattades ammunition, månge bröd, och
watn war der eij heller inne. Detta med mere
considere-rade iag, och tänckte att om man intet inom de 2 timars
tijdz förlopp hörde af någon succurs, så wore, beklageligit,
tillståndet wid arméen slätt; altfördenskull föllo alla på den
meningen att emottaga ett så honett accord som oss
till-biudes. Jmedlertid förlupo de 2 timarne att klåckan war
öfwer 11. Då kommer öfwerstlieutnanten igen och
förnimmer huru iag nu resolverat, effter tiden war förbij. Jag
swarade, att man nu beklageligen wäl kunde märckia att
eij wäl tillstodo, derföre nödgades man fuller emoth ens
willia att taga emoth det tillbudne accordet, hwilcket iag
dock skrifteligen af Hr generallieutnanten wille hafwa.
Hwarpå han åter bortred, och sedan igenkom, hällsade från
generallieutnanten, som contesterade att hwarken bläck eller
papper wore tillfångs, iag skulle man troo, hwad han på
sin cavallierske parol lofwade, hwilcket alt skulle blifwa så
heligt hållit, som det på hundrade arck woro skrifwit. Jag
swarade, wäl änteligen willia troo Hr generallieutnantens
försäkran, fast om det skriffteligit wore mig kiärare; dess
utan hade iag detta ännu att begiära: nembligen att de
blesserade måtte blifwa förbundne, och föras uthi huus
och Förplägas, såsom ock att iag för mig så wäl som de
hoos mig warande officerare måge behålla och bära wåre
wärjor. Han red bort detta att förbringa, och kom tillba-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
