Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BIHANG. SLUTET AF A. L. LEWENHAUPTS REDOGÖRELSE. EJ TRYCKT I UPPLAGAN AF 1757. JÄMTE BILAGOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Eders Excellence förestälte, kanske det kunde hafwa
någon god effect? Oreff Piper swarade igen: Ja så lårer
han kanske inbilla sig att iag är rädder för honom och
derföre hafwer skickat eder dijt, och det will iag ingalunda.
Då iag igen swarade: neij Eders Excellence, iag försäkrar
eder som en ärlig man honom alt så till att föreställa att
eder honeur icke skal ske ett hårsbredt förnär; ty alt är
allena ansedt till en nyttig enighet, och tillåten derföre att
iag till den ändan får taga Generalmajor Creutz med mig.
Gref Piper swarade: giärna Messieurs, iag seer giärna all
eenighet till Konungens tienst och will önska att det måtte
hafwa en god effect.
10. Generalmajor Creutz och iag gingo häröfwer in
till Feltmarchalken, som satt och spelade kort, men upstod
när wij inkummo, då de, som med spelat hade, uthgingo
och Generalmajor Rose blef qwar ståendes. Jag såg så
snart iag inkom att Feltmarchalken sig uthi ansichtet
förändrade, om det war för att iag ifrån Greff Piper kom,
eller att han äliiest war sinnader mig att öfwerfara, kan iag
intet weta. Jag wille ock derföre intet straxt något om mitt
ärende begynna, utan talade om att wintren kall war, och
huru wårt fattiga folck och officerare dageligen bortfördes
utan till att hafwa något på lifwet eller att kunna mätta
sig med, önskandes att något medel der till finnas kunde.
Då Feltmarchalken mig mycket hastigt uthi orden föll och
med en ond mine till mig sade: ia, har General
Lewen-haupt penningar, hwarföre gier han dem intet? Jag
swarade igen: beware Gud, Eders Excellence, huru skulle iag
som en particulier och fattig karl kunna underhålla
Konungens truppar? Då åter Feltmarchalken swarade: J
haf-wen mer penningar än iag och iag will wäl byta med eder
alt det iag hafwer. Jag förstod wäl straxt Feltmarchalkens
onskefulla mening, till att uthropa mig för mycket riker
igenom oloflige giorde profiter, och hade wäl till ett så
löijeligit tillbud, der hwarcken han wiste min egendomb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
