Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BIHANG. SLUTET AF A. L. LEWENHAUPTS REDOGÖRELSE. EJ TRYCKT I UPPLAGAN AF 1757. JÄMTE BILAGOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade: aber Jhro Czarische Maijdt haben sich sederdeme
gantz anders bedacht.
25. D. 23 fick iag komma till Oref Piper och sedan
fick iag någon större frihet och umgåtz med wårt folck.
Jmedlertid war swar af Senaten ankommit på de första
brefwen ifrån Oref Piper och Feltmarchalken, som då
öf-wersändes när Gref Strömberg första gången tillbakas
fördes, af innehåld och påstående, att som i en redan af
Cza-ren begiärt och uthgiordt sak, jag, och icke Gref
Strömberg emoth Weide uthbytas måtte, och kunde det så
mycket mindre annorlunda begiäras, som Greff Strömberg hade
sin capitulation för sig och hela den Rigiska guarnisonen
att de på frihet ställas måtte. Gref Piper lät upsättia ett
memorial till czar-ministeren, uthi hwilcket han ibland
annat ock detta mig angående påstod, men Feltmarschalken
wille twert emoth Senatens willia ingalunda att iag i
ringaste måtto uthi memorialet nämnas skulle, så att Gref
Piper blef nödsakat att låta upsättia twenne lika lydande
memorialer, det ena uthi bägges, det andra uthi Gref Pipers
namn allena och låta säija Feltmarchalken, att om han intet
wille underskrifwa memorialet, såsom det effter Senatens
begiäran och willia ingifwas måtte, wille han det i sitt egit
namn allena ingifwa, då änteligen Feltmarschalken
beqwäm-des det ock att underskrifwa.
26. D. 2 Januari blefwo bäggie grefwarne och iag
budne till måltidz af Försten, som ett stort giästabud hade
anrättat. Tienderna om turkens fredzbrott med Czaren
woro redan ankomne och man kunde wäl märkia, att de
der med intet wäl tillfredz woro, särdeles de Saxiske och
Danske ministrerne. Effter ändat måltid kom Czaren sielf
dijt, wijste sig mycket nådig och då han mig intet straxt
fick see, frågade han om iag intet ock der woro. Jag blef
till honom kallat, och han hällsade mig wänligen. Jag
tackade för all bewist nåd, och påminte hans höga mig
gifne parole till uthwäxling, om hwilcken iag intet kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
