Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - BIHANG. SLUTET AF A. L. LEWENHAUPTS REDOGÖRELSE. EJ TRYCKT I UPPLAGAN AF 1757. JÄMTE BILAGOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
illistig tiende. Wij kummo till Oret Gollofkin, der ock vice
Cantzleren Schafirof war. Man begynte med någre brefs
uthgifwande ifrån Kongl. Senaten, som man låddes wara
otålig öfwer att de så länge uthi pricasen hade warit
uppehållne och wij dem förr intet kunnat få. Deras måste
innehåld bestod deruthi, att som man hade warit willig
uthi General Weides uthwäxling emoth Strömberg, effter
Hans Czariske Maj:ts willia, så twiflade man ock intet om
cartellets uprättande och det öfriga som å fiendtliga sidan
i så måtto låfwat war; som ock General Weides
uthwäxling intet hade kunnat komma mig till goda, så wore
Senatens willia att nu på mig tånckas skulle och iag blifwa
en af de första generalerne till uthwäxling. Här på skedde
å fiendtliga sidan deras redeliga och wälmente proposition:
Greff Piper skulle uthbytas emoth Printzen af Meliten,
Felt-marchalken skulle utan något uthbyte, som han wore
in-commoderat, slippa, men gifwa sin skriffteliga parole intet
mera att tiena Konungen, och iag skulle uthbytas emoth
Dolgoruka, men ock gifwa min skriffteliga parole intet
mera att tiena Konungen, men alle deras hoos oss warande
skulle först sändas hijt och -sedan skulle wij släppas
härifrån. Gref Piper swarade till det sig angående, att han
det intet ingå kunde, men wäl på gräntzen bytas uth emoth
Printzen af Meliten, och för Feltmarchalken swarade han,
att man sådant af en redelig Konungens tiänare intet kunde
begiära. Men Feltmarchalken swarade sielf, att han en
gammal siukelig man woro, som dock intet länge kunde tiäna,
och att man wäl andre wägar der till finna kunde. Men
iag swarade för mig sielf, att sådant giör en skielm, iag
alldrig. Och wij skildes.
30. Hwad alle wåre och fiendens förr omtalte
konster hafft för en effterfölgd, hafwa wij med wårt största
missnöije sedt, nembligen att både de Rigiske och
Wiborg-ske guarnisonerne äro, som igenom rätt och repressalier,
för krigsfångar declarerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
