Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KORPRALEN ERIK LARSSON SMEPUSTS DAGBOK OCH ANTECKNINGAR 1701-1718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medh 3 salfwor. D. 19 Augustj ankommo wij till Muskou,
då wij, medh stort beswer, hade marserat etthundrade och
siuttio ryska mijhl, och d. 22 dito blefwe wij fördelte och
inqvarterede utj åthskillige slabbotnar, och blef mången för
hunger skull omkommen, emedan wij intet bekommo några
fångatracktamenter, förr än utj September månadh, som
war d. 23 dito, då wij måste begynna att arbeta på
wal-larna wedh staden.
Föllier nu wijdare hwadh hendt och skiedt ähr samp
migh egenteligen wederfaret under fångenskapen sedan iagh
kom till Muskou. D. 13 October flytte iagh ifrån Alexee
slabbot och till Starre Bassmanne slabbottn. D. 21
November kom order att underoffitcer och corporaler af
fångarna skulle tillijka medh de gemehna bussarna arbeta på
wallarna. D. 25 dito finge underof: och corp:r sin
frij-heet igien, men måste doch alla dagar gå medh och se
uppå arbetzfolcket. D. 16 December kom Hans Maij:t
Tzaren hem till Muskou och honom till ähra gafz lösen
medh styckorna kring slottet. D. 21 dito begynte de att
medh prosess låta omföra de swenske fångarna, som wedh
Poltofwa på slaget, såwehl som de som wedh elfwen
Ny-pern på accordet blefwe fångne, kring Muskou stadh,
genom de siu ähreportar, hwilcka oss Swea barn till skymf
och neesa upsatte woro *), hwilcken prosess utj tre dagar
påstodh. Och gatorna wore på åthskillige stellen kledde
medh rödt klede. På den första dagen omfördes gemene
man sampt medh corporaler och underofficerare inrecknade;
på den andra dagen artolleriet tillijka medh fahnor, estan-
*) Svenskhataren Juel (Reise til Rusland) gladde sig öfver att se
»mange skiönne emblemata eller sindbilleder og selsomme positeurer
afmalede til de Svenskis forhaanelsze». Men ännu mer har det gladt
honom att se »i triumph indföre i Moschow de Svenske Generaler,
Officerere, Faner og Estandarter som A:o 1700 störste deelen hafde
været paa Sædland ved Humblebeck». Några af hufvudpersonerna
saknades dock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
