Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KORPRALEN ERIK LARSSON SMEPUSTS DAGBOK OCH ANTECKNINGAR 1701-1718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. 7 Aprill talas i millan oss: j såmar lärer wår flåtta
lära slå sigh om, der på swarade iagh den danska*).
D. 19 Maij 1714 begick jagh Herrans nattward af
pastor Melantin i Petersborg. D. 23 maij 1714 om heliga
trefaldigheetzdagh rymde iagh **) ur mitt fängelse från
Petersborg oeh maserade genom skogh och moras utj 3
wickors tijd 37 mihll swänska öfver strömfmar] och siögar
gerad till Silme socken.
D. 13 Junij war iagh i Silme [Ilmes?] kiörkia och lågh
stilla utj byn Uttila i 3 dagar strackz wijd kiörckan.
D. 15 dito gick iag från Sismecka soeben [Hiismäki
nära sjön Haukivesi] på till Limatala [Liimattala nära sjön
Keitele], som lige[r] 20 mihl från Semecka; der ifrån till
Wita Sara [Wiitasaari] 4 mihl; från Wita Sara till Lalainck
12 mihl; derifrån till Pellinck 3 mi 11; därifrån d. 18 Junij
till Braaestadh 3 ■/* mill, deräst iagh beckom respas från
Generalmaijoren Falk***) till Stocholm.
D. 30 Junij kl. 9 effter midagen gick wij till siös wid
Berckestad på Olsloosens farekost.
D. 4 Julij gick wij genom Qvarcen frän norsiön, som
är 40 mil öfver, inpå rambsiön som är 80 mil öfver.
D. 6 huijus seglade wij ifrån Agön till Öregrund, som
är 30 mill öfver.
D. 7 dito segla ut af för (for)berörde Geferbåten ge-
*) Ej omtaladt hvad.
**) Smepust har tagit Gud i hagen och mellan Viborg och
Kex-holm begifvit sig af inåt Karelen, samt vidare öfver otaliga sjöar och
genom skogar upp mot Viitasaari och Brahestad. Det tog en månad
att hinna dit och sannolikt har han haft många äfventyr på vägen.
Efter slaget vid Storkyro d. 19 Febr. 1714, och Nyslotts eröfring,
Juni s. år, hade ryssarna hela södra Finland i sitt våld. Rymmaren
har haft god reda pä förhållandena.
***) Så tycks det stå, men någon generalmajor och landshöfding
med det namnet har veterligen aldrig funnits. Däremot var
generalmajoren, friherre L. Clerck den tiden landshöfding i Österbotten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
