Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finrakad som i Altranstädt (för att nu ej tala om de aflägsna
tider, då han om söndagarna uppträdde i sockenkyrkan
hemma, där ättevapnet prålade och lyste från väggen) när
han nu gick och idkade krypskytte på tjäder om våren och
tuppen damp till marken från en cembratall eller ett
lärkträd, så kände han nog, att den vägde betydligt mindre i
handen än här hemma och såg att den hade mera hvitt på
vingarna och stjärten. Och när de svenska barnen kom
in med ängbollar, som de hade plockat på ängarna vid Ob
och Irtisch, så märkte väl mödrarna att de ej sågo riktigt
ut som de skulle. Ty det är skilnad på Trollius asiaticus
och Trollius europæus. Nu för tiden ha vi tillfälle att
jämföra dem på våra rabatter.
Fantasiutflykter ta så lätt motsatta vägar och när,
numera, nådig ryttmästaren, med vördnad helsad af alla
mötande i Refteled socken, vandrade kring de visserligen
stenbundna, men i alla fall goda gärdena på stora
Segerstad, så ha hans tankar emellanåt flugit de många tusen
»wursten» bort till Sibirien. Ett ännu bättre tillfälle till
utflykter i österled erbjöds framför vinterbrasan i salsspiseln.
Huset på stora Segerstad hade hans farsfars far Olof
Larsson uppfört. Han hade också varit i fångenskap, men det
var ej längre bort än hos konung Sigismund i Polen. Det
anstod naturligtvis medlemmarna af ätten att vara med i
händelserna och ej sitta hemma på Segerstad. Men här i
salen var det vida bättre och tryggare att dväljas än i
»går-nissan» (hvitstufvan) — ty om »rökstufvorna» tala vi ej —
i Tobolsk eller på Maturin hos vännen Skruf. Där kunde
man inte ens titta ut genom de små halfgenomskinliga
Marienglasrutorna för att fördrifva tiden; det var bara furst
Gagarin uppe på »Kreml» som hade riktiga glasfönster.
Stockväggarna voro kala och den stora fyrkantiga, med gul
lera öfversmetade spiseln gaf nog värme, men intet
fladdrande sken, ty inlägget var i rummet utanför och där stod
i stället allt i en rök. — Här hemma var det annorlunda;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
