Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KANSLI-DAGBOK FRÅN TURKIET. TILL STÖRSTA DELEN FÖRD AF J. H. v. KOCHEN 1709—1714.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samma dag kom bref ifrån ministrerne i Stambul, at
sakerne stode ännu uti crisi. Mot qwällen ankommo ifrån
Swerige öfwer Holland Cantzelisten Cederströhm och
Co-pisten Ehrenprijs.
D. 9 stilla.
D. 10 stilla.
D. 11 hade Bregadieren Eosander private audience
hoos Kl. M:t. Blef af mig uti hofcantzlärens wagn dijt
fördt ifrån hofcantz[lärns] huus, hvilcken föruth ginge til
h:s M:t. Bernde brigadier war så när 3 tijmar inne hoos
h:s M:t *).
Samma dag skickades til Env. Funck original
inter-ciperade bref af Generalen Renne til Menschikoff,
Löwen-wolde ock des fru, hwaraf klarl[igen] Porten kan
öfwer-tygas, at ryssarne åter marcherade in i Pohlen. Env.
bekom ordres at låta öfwersätta dem på turckiska ock så
laga at de kommo keijsaren til handa. Uppå env:s
förfrågan, huru han skulle tractera den genuesiske
ambassadeuren, til hwilcken, holländske ambassad[euren] til förträt,
han gierna skulle wela gifwa excellence [titeln], bekom
han til swars, at han skulle rätta sig [efter], huru den
keij-serlige lärer blifwa tracterat ock tracktera den genue[siske],
men dock skulle han söka få förträde för den keijserl[ige],
varit en mycket habil man och de äro stundom rätt målande för Carl
XII. Men då han en gång påstår >Jamais personne a osé lui dire ce
que j’ai dit» — så tar han djupt miste. Därom vittnar tillräckligt
denna dagbok.
*) Redogörelse för audiensen 1. c. — »Toute la cour avait
re-marqué que le Roi était fort réveur ce jour-lå». Det upprepas en
annan gång. — Det förefaller som om E. C:s reflexion: »Karl XII,
såsom vanligt okänslig för de fördelar, som på diplomatisk väg bjödos»,
inte är alldeles träffande. Man kan ha olika tankar om de »lofvande
utsikterna» — Carl har tydligen öfvervägt dem —; motviljan att
erkänna K. August var minsann intet »blindskär» för den, som lefde i
kamp mot Ryssland — och kände August, kanske också Preussen en
smula med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
