Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KANSLI-DAGBOK FRÅN TURKIET. TILL STÖRSTA DELEN FÖRD AF J. H. v. KOCHEN 1709—1714.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ming tii känna Kl. M:ts benägenhet därtil; dock wille Kl.
M:t at det intet skulle gå igenom Holstens händer, fast
man giorde däremot all nödig föreställning *).
D. 22 stilla.
D. 23 war tolcken Serafin hoos reis effendi, hwilcken
frågat honom hwarföre Kl. M:t wille blifwa öfwer wintern
uti Demotika ock intet wille taga någon resolution at
be-gifwa sig hem til sitt rijke igenom en annan wäg, ty det
wore fåfängt at inbilla sig det Kl. M:t lärer med så en
starck escort som han begärte, gå igenom Pohlen, utan
måste han wara betänckt at söka andra wägar antingen
til landz el. watten.
Hofc[antzlärn] förestälte sådant h:s M:t ock bad
betänka at turckarne wore lesna wid oss ock önskade at wij
wille taga wärt partie til at gå entl. här ifrån; huru nödig
hans närwarelse wore hemma ock at af turckarne ingen
ting mera wore at förwänta; hwad för starck wärkan det
så wäl i Swerige som annorstädes lärer giöra om de få
höra at Kl. M:t i ställe före at gå til gräntzen, hade måst
gå längre in i landet etc. **). Men Kl. M:t sade at man
moste ännu något wänta, wiljandes eij heller låta giöra
några föreställningar därom wid Porten, där lijkwäl man
hade at befruckta, at när keijsaren, som innan kort ärnade
gå härifrån til Constantinopel, wore upbruten, man intet
skulle lämna oss någon correspondence mera med Porten.
*) Antecknaren har glömt att han redan under d. 14 redogjort
för detta.
**) Han tycks ha glömt hvad anteckningen för d. 21 ger vid
handen. Det var knappast frivilligt Carl gick till Demotica. Han
gjorde helt enkelt en dygd af nödvändigheten och väsnades aldrig i
onödan. Det var i alla fall bättre att folk trodde att han ej ville resa
sitt håll än att han ej fick — förrän han befriat Porten från alla
dess löften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
