Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LÖJTNANTEN OLOF HÅRDS DAGBOK FRÅN SIN FÅNGENSKAP 1708-1722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1718
1719
NB.
D. 8 Octob. hade min Cousin, högwälb:ne H:r Baron
Oustaff Mörner*), Capit. af Jönkiöpings Lähns Regemde
Infant. Bröllop med Sal. H:r Lieutenantens af Gen. Major
Meyerfeldts Regerrute Dragoner Wälbme H:r Wilhelm von
Lindeyners effterlåtne änkia, wällbme fru Anna Helena von
Drenteln, Sal. H:r Capitainens Wälbme H:r von Drentelns
dotter ifrån Narva fången, som då war på sitt 19 åhr; och
fick han med henne twå små Styfdöttrar, Charlotta och
Willhelmina von Lindeyner: Gud som äktenskapet insticktat
bekröne dem bägge med all andelig och lekammelig
wäll-signelse i Christo Jesu.
D. 11 Januar, reste Gouvernm här i Siberien, Knez
Matwe Petrowitz Gaggarin, härifrån till Moscou.
D. 16 Mart. ankom hit till Tobolski, den
bedröfwe-liga Påsten om wår käre och nådige herres och konungs,
konung Carls Xlhtes högstbeklageliga dödsfall d. 30
No-vemb. 1718 för Fredrichs-Hall uti Norrige. Herren wår gud
handle icke med oss arma fångar, och wärt k.
fädernesland, Swerige, effter sin heka Rättferdighet, och wåra stora
Synder och obotfärdighet, utan låte för Jesu Christi skull,
och dess dyra förtienst och förskyllan, Sin ewiga nåd och
Barmhertighet uppå oss och wärt k. fädernesland för alt
folck kunnog wara, sitt hel. nampn till lof, priis och ähra
i tid och i alla ewighet; amen!!
D. 30 Maji, ankom hit till Tobolski en min wexel af
200 dir Smit som iag d. 14 Maji 1716 giorde med handels-
ett bränneri af regeringen och kom härigenom och genom
guldsmedsarbete i välstånd så att han kunde hjälpa fattiga landsmän. Råkade
sedan i onåd, men lyckades fly hem. Ennes uppger felaktigt att Skrui
var internerad i Klinovv.
’) Det var till denne Mörner Rehnsköld skulle ha sagt pä
Pol-tavadagen, då han fann honom framför regementets front: hvar tusan
ha regementsofficerarne tagit vägen? Svar: skjutna, blesserade.
Hvarpå följde repliken: nå hvarför tusan d—r är Ni inte så med? Det
var just ingenting att svara pä, men M. lär ha genmält, att han trodde
att hans gamla mor brukade be för honom (Ennes).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
