Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållandena. En till resebeskrifningen hörande har för sin
vidlyftighets skull måst hänvisas hit till förordet.
Färden till Sibirien — Werchoturje, Tjumén, Tobolsk,
Tomsk, eller hur interneringsorten hette; för de fleste en
af de båda sistnämnde orterna — var icke blott lång, full
af besvärligheter och umbäranden, af trakasserier från
myndigheters och bevakningens sida eller af fientligheter från
ortbefolkningarnas *); den tog äfven en rundlig tid i anspråk.
Den kunde räcka 5 månader eller däröfver, beroende på
utgångspunkten, som ju var olika: Moskva, Kaluga, Tula,
Jaroslavl, Wologda, Kasan, Simbirsk, Ufa o. s. v. Moskva
hade ju varit den för alla gemensamma utgångspunkten,
hvarifrån fångarna, i början samlade att med förbittrade
hjärtan förhärliga tsarens triumftåg den 22 Dec. 1709, sedan
fördelades på olika orter. I Moskva kvarhöllos generalitetet
och de flesta regementsofficerarne; det var
kompanioffice-rarne och deras vederlikar samt flertalet bland
gemenskapen, som blefvo kringspridda; ännu dock i det europeiska
Ryssland.
Orsaken till den senare förflyttningen till Sibirien
berättas (Ennes, v. Wreech) en revolt ha varit, anstiftad 1710
af de i Kasan förlagda officerarne. Mer än 150 säges ha
*) Den kväljande dröm som en af fångarna i den Uff’ska
kolonnen hade, kunde gerna vara en sann-dröm. En löjtnant hade under
dagen alldeles försvunnit, ingen visste hur. Så visade han sig följ.
natt för en af kamraterna på strussen och berättade, stående med
hatten under armen på sin krigsherres manér, hurusom ryska bönder,
då han stigit i land, med mat lockat honom in i en stuga, störtat ned
honom genom källarluckan i golfvet och sedan affärdat honom med
en yxa. Det ville han nu tala om. C. v. Wreech, Historie von denen
schwed. Gefangenen.
Sannolikt var den mördade officeren, löjtnanten vid östgötarne
Johan Gyllenållon (Anrep n:o 185 tab. 4) som just hörde till denna
svit och försvann pä vägen. Var det han, så hade han en nära
anförvant i transporten, kusinen, kaptenen Wolmar Gyllenållon att
uppenbara sig för, om ännu hos den döde blodet var tjockare än vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
