Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRE LEGATIONSPREDIKANTEN VID SVENSKA BESKICKNINGEN I KONSTANTINOPEL SVEN AGRELLS DAGBOK 1707—1713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neæ äro de uti historierne bekandte ifrån de aldra äldsta
tider och de uttåg, hwilka de så kallade Argonautae giorde
till Colchidem, och för sin afresa på desse klippor upsatte
12 altare att därpå offra [åt] 12 gudar och gudinnor om hielp
och befrämjan till sitt företagande. Denna på Europae sijda
är intet öf:r 150 al:r lång och består af 3:ne höga klippor,
ungefähr 5 a 6 al:r emillan hwardera, och synes som hade
de i forna tijder wäret ett, men sedan blefwet så
genomskuren af wågarna, som ifrån öpna hafwet falla därpå och
kunna hafwa så mycket större wärkan, som desse klippor
icke äro af hård steen utan blandade med sand-jord. På
den yttersta af desse står nu allenast pedestalen af Pompeji *)
column, men det andra och öfriga är indfallet och ligger
ned på marken emillan klipporna. Wid Gyllii tijd, snart
för 100 åhr tillbakars, lärer han wisserligen stådt uprätt,
emedan han intet annorledes därom berättar uti sin beskrifning
om denna orten, älljest befinnes han, effter hans berättelse,
af wacker hwijt marmor, och består af sin foot, spira och
corona. Footen är 10 qvarter hög, uti perimetren 10 foot
eller något mehr änn 4 al:r, mittomkring är een lagerkrantz
uthuggen såsom 4 indsläpte lyckior, ofwanpå 5 stycken
små fyrkantige håhl, uti hwilka ännu synes effter järnet,
som hullet spiran och footen tillsamman, emoot hwilka
äfwen swara 5 håhl i den nedfalne spiran, hwilken uti fallet
slage[t]s i 3 stycken, där hoon förr wäret een hehl stehn och
i sin längd säkert 6 al:r, men i sin diameter allenast 1.
Där till är och cronan af 1 al:ns högd, med een fyrkantig
krantz 6 qvarter wid pass i diametren, så att sielfwa
colum-nen, då hoon stod tillhopa, kunde wara 10 al:r hög, och
synes footen wara mycket lijten emoot spirans högd ocl]
bredd, och [är] under huru detta monumentet så länge kunnat
stått på een så smal foot som eij heller är nedgrafwen i
*) Såsom Agreli i det föregående antyder har minnesmärket
ingenting med Pompejus att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
