Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRE LEGATIONSPREDIKANTEN VID SVENSKA BESKICKNINGEN I KONSTANTINOPEL SVEN AGRELLS DAGBOK 1707—1713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådane dammar finnes många här och där i skogarna och
bringas äntl. genom många krokota umgånger så wijda till
sammans att de blifwa till 2:ne rör, hwilka sedan ledas så
länge omkring att de 1V* mijhl från staden bringas ihoop
i een dam, och rinna där uhr genom ett röhr innuti
staden; det är omöjeliget att tänckia hwad arbeete detta kåstat.
Watnet ledes uti een horizontail linea genom de högste
berg och öf:r diupeste dalar, man finner mångastädz att
rören, som äro 2lj% al:r höge, 3/4 brede och murade öf:r
och under sampt i båtnen jämpnade med huggne steenar,
gå öf:r Va mijhl, mehr och mindre, genom de steenhårdasté
berg; emillan bergena åter, besynnerligen innemoot staden,
där orten består af klippor och högar, äro hwalf bygde af
qvadrat stehn som de högste kyrkiothorn, och för högden
jämwähl och distancen skull emillan bergena, äro desse
hwälfningar somligestädz 2, annorstädz 3 gånger öf:r
hwar-annan bygde; sådane hwalf, som äro stoore som 2 eller
3 de störste stadzportar, finnas wäll 60 i een rad där som
dahlen är bred och wijd, warandes så jämkade att de
ne-dantill smalna alt som bergsrötterna stöta när tillsammas.
Uppå desse ligger rännan med bly täckt, warandes des
sido- och botn-steenar med bly ihoopfogade och tätte giorde.
lag må bekänna att detta är det widlyftigste och
kåst-barste arbeete iag någonsin sedt, och tycks mig att,
oan-sedt murar- och hwälfningarne kåstat mycket arbeete, så
spijsar det ändoch intet emoot det, som är anwändt på att
föra een så stoor hwalfd och muurad ränna gienom 1/i
mijhls-Iånge och flinthårde berg. Iämpte sådane
ofwan-nämde dammar hafwa de förnähmare Turkar små huuss
bygde, dem de kalla Kiosk, hwaräst de sittia och divertera
sig med een pijp toobaak och friskt watn utur rören,
be-trachtandes watnets ständige inn- och utfallande i damen.
Den sidsta eller hufwuddamen, där de 2:ne stoore rören
stöta tillsammans, är med een höögare rund muur
omgif-wen änn om de andre; där har Sultanen låtet byggia een
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
