Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRE LEGATIONSPREDIKANTEN VID SVENSKA BESKICKNINGEN I KONSTANTINOPEL SVEN AGRELLS DAGBOK 1707—1713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dito reste iag med H:r Secretair Celsing till de så
kallade insulas Principum*); hwilka /: som man meenar
och allmänt här berättas :/ skola hafwa sitt nampn ifrån
grækiska keijsarnas tijdh, som skulle de där låtet uppföda
sine printzer. Desse öjar äro 4 nästan af lijka stoorleek,
hwardera något öfwer een swänsk fierdingswäg i
circum-ference. På hwar är och ett grækiskt muncka-kloster och
een by; de förra liggia på öfwersta bergz-kanten och hafwa
wijngårdar om sig; de senare wijd stränderna som wända
åt fasta landet. Den första af desse ligger 1 swänsk mijhl
ifrån denne staden; den yttersta halfannan wijd lagh, och
uti dess by uppehålla sig många af de förnämste Grækerne,
och mäst alla Franckerna, besynnerligen Frantzoserne, wijd
denne tijden om åhret, emedan pesten alla åhr i desse 3:ne
månader, nemligen sidst i Iulio, August, och Septemb. öf:r
och till begynnelsen af Octob-.r grasserar här i stadem
Och om änn siukdommen intet går så mycket i swang, så
gifwer lijkwäll fruentimmeret honom skulden, att alla som
döö måste hafdt pesten, när qwinfolken willa divertera
sig på desse öjar. Denne tijden är dem altså den
ange-nämste, emedan de här kunna lefwa uti all frijheet. Om
morgonen gå manfolcken ut att skiuta wachtler, som här
finnas i een stoor öhrflödigheet, och qwinnfolcken plåcka
blomster eller wild salat till middags-måltijden. Om
affto-nen komma de wijd solenes nedergång på een wiss platz
tillsammans att dantza och giöra sig lustige, lag, på det
iag een gång måtte see landzens maneer, folgde een
frantzösisk kiöpmans huusspräst, som hoos den nationen
kallas Abbait, till samle-platzen. Man måste bekiänna att
deras divertizement är mycket slätt och ringa, emedan de
*) s7 om Konstantinopel, pä asiatiska sidan, vid ingången till
Ismids-viken. Öarna äro, små och större inräknade, till antalet 9. De
större berömda för sin fägring och friska grönska, tjäna ännu i dag,
såsom på Agrells tid, såsom rekreationsorter. På de små bo endast
fiskare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
