Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Helgasjön hette: Kronobergs slott. Han öfverlefde sina
söner, som bägge dogo 1745, och det af honom stiftade
fideikommisset Engaholm öfvergick till svärsonen — sonen
af Carl Xlhs drabantkorporal, — A. G. Koskull. Under
koret i Aringsås kyrka hvilar stiftaren själf. I hans
friherre-vapen återfinner man ej halfmånen, ett annars rätt vanligt
tecken för dem, som voro med »vid Bender.»
Om den gamla väldiga stenmassan på holmen i
Helgasjön med sina massiva tornrundlar, som han kunde se
från sina fönster, var egnad att ge sinnet en historisk
stämning, med spökerier af katolska biskopar och Nils Dacke,
så var minnet af hvad han själf upplefvat och varit med om
det i ännu högre grad. Han hade fått bevittna the collapse
of the swedish Empire, som Nisbet Bain betecknat sin bok
om Carl XII, i en sorts reminiscens af Gibbons berömda
boktitel om ett så mycket större väldes Decline and Fall.
Ty för Sverige gick det skenbart med ens, liksom i ett
brak. Det var då helt naturligt att han satte sig ned och
antecknade några hufvuddrag af den väl mera anspråkslösa
men i alla fall mycket hedrande rol han spelat i den tidens
händelser. Den berättigade känslan häraf afspeglar sig i
de orden att han nog kunde haft mycket att tala om
ströf-tåg och kommenderingar, men dels blefve det — tycker
han — för vidlyftigt, dels »torde det kanhända af
posteri-riteten bli ansedt för egen vanité, hvarföre jag ock allt
sådant i förgätenhet lemnar.» Men det var skada.
Förgätenheten tar i alla fall mycket som sitt byte, äfven om
det ej lemnas godvilligt.
Efter att ha erhållit sitt elddop vid Narva bevistade
A. Koskull slaget vid Düna och de följande årens fälttåg i
Polen. Under de första åren tillhörde han Westmanlands
infanteriregemente, från 1704 åter S. Skånska kavalleriet och
det är skada att han varit så tyst om sina tjänsteår vid
detta. Det är endast vid tåget mot Grodno eller rättare
vid de uppdrag han erhöll på det besvärliga tåget därifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>