Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manskapet skall få bli her *). Nu kan iagh icke vetta
hvilken som vinner, skulle iagh intet vahra så lyckel. att få
kåmma till kånungen och armén, att giöra migh till vidare
emplogie miriterat uthan måste ligia hår och bli jemmerl.
bryder dagh och nat, lährer iagh sökia att biudha dem fara
vehi. Jagh skref medh en siepss Cap. Lieut., som vahr
hemma i KarlssCrona digh min k. vehn till och sende hem
Vs skepundh lijn och en tuna iinfröö; iagh vill icke anderss
förmodha uthan att dett ähr digh vehi handkåmit. Inga
bref ifrån din angenema handh har iagh hafft på en 6
vi-kor. Gudh dhen allerhögste låtte digh, alla våhre k. bahrn
må vehi. Lätt se skrif migh till medh nesta påst huru dhett
hemma tilstår, ty dhett ähr min största hungnadh uthj
dhetta ledhsamma, främmandhe, långliga hervahrandhet ifrån
mina vähner. Lättse, för alt lätt barnen flitit studera och
lähra något gott uthj heranss frucktan, att dhe uthj
längden och nähr Gudh gifver dem ålderen kundhe förtiena
sigh ett styke brödh. Helsa nest digh min aldra k. vehn
*) 1 slaget vid Hummelhof d. 19 Juli 1702 hade ifrån Riga
kom-menderadt manskap deltagit och där lidit svåra förluster (Kelch);
Frölich har önskat att hålla Rigas besättning så fulltalig som möjligt.
Men trots Dorpats och Narvas fall 1704 lopp Riga alls ingen fara, så
länge svenska flottan behärskade sjön, och fiendens anslag mot den
viktiga fästningen kunde ej ha någon framgång, så länge svenska
fälthärar på andra platser gåfvo honom nog att skaffa. — Trots sin seger
vid Gemäuerthof Juli 1705 fick Lewenhaupt visserligen lämna
Kurland och ställa sig under Rigas murar, men Carl XII:s tåg mot
Grod-no återställde med ens svenskarnes herravälde i Kurland. Och när
Lewenhaupt 1708 tågade ur Östersjöprovinserna för att förena sig med
den kungliga fälthären, så sväfvade Riga därigenom icke i ringaste
fara. — Den som var rädd då, det var tsar Peter. Fast nästan ingen
svensk soldat mer fanns häruppe i öppna landet, lät han 1708 rasera
Dorpats murar, bränna staden och bortföra innevånarne på
Nebukad-nesars vis. I strategisk vikt öfverträffade det dock på visst sätt själfva
Narva och hade utgjort stödjepunkten för hans företag i Lifland.
Det var först när Perevolotjna hade beröfvat Sverige sin fälthär,
som Riga och Reval kunde belägras och intagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>