Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidsföljd av anhopade tillfälligheter och att hjältar och skurkar hoppade
fram ur historiens maskineri helt villkorligt eller att förutsätta att
historiska och sociala skeenden var reellt betingade.
Det senare var, menade Karl Zweiling, det enda rimliga. Då blev
alla dessa fenomen till en klasskamp. Men föreställningen om en
klasskamp utan klasser och om en fritt i den historiska rymden
svävande klasskamp var lika orimlig som föreställningen om hjältar
och skurkar ur maskinen.
Frågorna kunde kanske tyckas spekulativa, men Karl Zweiling
framhöll att han ju själv ur ett visst perspektiv kunde betraktas som
en skurk eller en hjälte ur maskinen och att han i sin egen praktik
tvangs till ett ställningstagande. Visserligen var det ur historiens
perspektiv oriktigt att se det annat än som likgiltigt vad Chrusjtjev
tänkte om sig själv eller om huruvida Katarina av Medici
förmådde se sig själv som företrädare för den för-borgerliga
revolutionen. Historiska gestalter och deras handlande bedöms ju inte
utifrån vad de själva tror om sin tid.
Men dels var ett sådant historiskt perspektiv en konstruktion. Det
förutsatte att man tog språnget ur sin egen tid till en annan tid. Ett
sådant språng var en orimlighet även det. Dels var själva kärnan i
det marxistiska handlandet att det var ett icke-ideologiskt
handlande. Det var bestämt av verkligt och icke av falskt medvetande.
Karl Zweiling hoppades att jag hade fördragsamhet med denna
filosofiska utvikning.
Karl Zweiling hade under sin tid i Indien kommit fram till att
det historiska skeendet endast kunde förklaras genom att vissa
postulat i marxismen reviderades. En sådan revision — framhöll han —
låg i marxismens väsen då den ju inte var ett spekulativt system
utan en sig i ständig förvandling befinnande samhällelig praxis.
Detta innebar också en ny periodisering av den nyaste tiden.
De stora utrensningarna i Sovjetunionen på trettiotalet var utslag
av en omfattande klasskamp. Det hade visserligen förekommit
olagligheter och överdrifter som Stalin framhållit och det var en
klasskamp av ett slag som återspeglade specifikt ryska förhållanden. Men
det var en klasskamp i ordets stränga mening och den som
intresserade sig för statistiska sammanhang kunde se hur ”nya män” trädde
till. De ledande befattningarna inom alla områden kom att besättas
av unga män ur huvudsakligen arbetarklassen. De var inte tillgivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>