Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV - E:3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och starka och ganska små och inte i klass med vare sig supermakter
eller ens sådana makter som BRD eller Frankrike.
Man kunde se DDR som Brandenburg-Preussen. Om man gjorde
så då blev Tysklands delning en rimligare europeisk lösning. Då
delade sig Tyskland mellan Brandenburg—Preussen—Sachsen i öster
och en Rhen-federation i väster. Något sådant hade föresvävat de
Gaulle. Ännu kunde man väl inte helt öppet förklara detta men det
vore något som innebure fröet till en framtida lösning av den tyska
frågan mellan tre stater av tysk nation: DDR, Österrike och
Rhen-federationen—Bayern.
I likhet med Brandenburg—Preussen hade Sverige alltid blickat
österut. Och — för att vara uppriktig, sade Karl Zweiling — hade
egentligen ryssarna alltid sett västerut till Sverige och till Tyskland
för att få dem som kunde upprätta ordning i sitt stora rike. Man
kunde tala om en gemensam av historien ställd uppgift.
Rent praktiskt ville han på detta stadium bara föreslå tätare och
närmare förbindelser mellan ledande personligheter och en öppnare
attityd. Steget därefter borde kunna vara gemensamma
uppbyggnadsprojekt öster om Ural. Själv skulle han nu när han återfått ett
någorlunda politiskt förtroende söka arbeta med de sovjetisk-tyska
ekonomiska storprojekten. Han kunde göra detta med desto bättre
utgångsläge då han inte som en hökare räknade bara i vinst och
förlust per månad eller år utan hade längre perspektiv. Han skulle
gärna se ett samarbete. Med tysk kunnighet och svensk teknik och tysk
vetenskap och svenskt friskt kapital och tysk kännedom om de
väldiga möjligheterna bortom Ural skulle det gå att genomföra så stora
projekt att de på allvar skulle förändra situationen.
Han menade inte att detta borde göras med en gång. Han ville
inte att svenskt kapital och den svenska staten skulle ta honom på
god tro enbart; han var beredd att under ett inledande skede låta
svenska företag och då i synnerhet statsägda eller
konsumentkooperativa eller fackföreningsägda prova samarbetet och arbeta sig fram
till de mest lämpliga formerna. Att han föredrog sådana företag som
på ett eller annat sätt vore samhällsägda berodde inte på någon
fördom mot det svenska storkapitalet. Han hade ingen orsak att ta
ställning till hur vi i Sverige ordnade våra ägarförhållanden. Men för
att dessa projekt verkligen skulle ha möjlighet att utvecklas till den
betydelse som nu var möjlig vore det nödvändigt att kuggarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>