- Project Runeberg -  Karriär /
151

(1975) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på kvällen satt vi ju i ditt rum och han hade sina nya dikter med
sig. Men du sade att du sket i lyrik för du hade börjat läsa Stephen
Crane eftersom Lundkvist skrivit om honom och sedan började ni
gräla och han beskyllde dig för att läsa världslitteraturen efter recept
och menade att när du nu läst allt som Böök rekommenderat hade du
börjat med Lundkvist men att du inte förstod något för det och du
sade att han inte kunde annat än imitera det som varit på modet
tio år tidigare med Ekelöf och modernister och hela surven. Sedan
gick vi hem till Eva och drack te som vanligt och Hans låg på
hennes säng och rökte och lät henne spela de plattor han hade haft med
sig. Det var Bessie tror jag. Minns du det? Det var allt djävligt
länge sedan. Det var våren efter el Alamein och Stalingrad och Hans
brukade hålla långa föreläsningar om hur stilig den nya världen
skulle bli med funktionell arkitektur och nya städer av helt annat
slag än de städer vi kände och att egentligen och ur evighetens
synvinkel hade detta krig varit nödvändigt för att världen skulle kunna
nå fram till en ny och bättre världsordning. Han lyssnade ju på BBC
han.

— Nej, jag tog inte vägen hem förbi landet här bara för att åka
upp till graven. Du vet ibland har man sprungit så fort att man
måste låta själen hinna upp också. Och det sista året tycker jag att
den legat långt efter mig. Jag drömmer mycket mer nu än för några
år sedan också. I natt drömde jag att en stor man gav mig pepparrot.
Han hade malt den och höll fram den åt mig. Nu skall du inte bli
freudsk. Vi är inte sjutton längre. Vad jag menar är att jag
drömmer stora och tydliga scener och det brukade jag inte göra. Det är
nu nästan som om jag inte kan vara riktigt säker på vilken som är
drömmen. Ty i drömmen minns jag ju detta nu och här som
spridda och tillfälliga och förvridna bilder och i detta här och nu
minns jag drömmen som spridda och tillfälliga och förvridna
bilder. Det är som om vi alltså var sjutton igen. Och vilken är
drömmen egentligen Georg!

— Jag var ju inte riktigt sådär litterär som ni och jag minns att
jag nöjde mig med Mark Twain. Du vet; Vilken var drömmen
egentligen? och han som seglade i en droppe. Man läser visst inte
det numera. Man läste det visst inte då heller och du rynkade på
näsan lite och talade om dina franska dekadenter och höll långa
föredrag för mig om varför Mark Twain trots allt aldrig kunde vara mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:32:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karriar/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free