Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunist eller en fransk petainist framför en amerikansk professor
om professorn inte kunde tala franska som en bok utan bara var
världens bästa expert på populär education och hade slitit ett helt liv
med att hjälpa lusfattiga mexikanare i Kalifornien att få ordentliga
skolor och verklig medborgarrätt. Men han rådde inte på Evans och
Carmichael skyddade mig och när Mathieu dog fick jag min post
som chief of mission i Delhi.
— Där var det ju inte populärt att tala om Joe MacCarthy. Det
gjorde jag heller inte. Det har jag aldrig gjort. Men nu kan jag
det. Om jag nu fick en inbjudan till Bommersvik skulle jag göra
det. Han var ju inte värre än andra. Han var inget helgon, men vem
är det? Men han hade inte så fel. Och den som känner de
amerikanska universiteten vet ju det. Och han försökte faktiskt rensa upp.
Det gällde ju för Amerika att verkligen hålla fast vid sina ideal.
Men han offrades. Du vet precis hur han offrades. Du ser det på
Nixon nu. Nixon offras för han är underklass. Vad tror du man
kunnat få fast Franklin Delano Roosevelt för? Du vet lika väl som jag att
allt Nixon eventuellt gjort bara är småpotatis jämfört med vad FDR
gjorde. Skillnaden var att FDR var en Roosevelt. Det var inte Nixon.
Alltså ut med Nixon. Död åt Nixon.
— Jo, jag skulle försvara MacCarthy. Jag såg ju hur det gick till i
UNESCO. Och hade MacCarthy verkligen kunnat få sin vilja
igenom och om man inte hade huggit honom i ryggen då skulle vi
kunnat få ett amerikanskt århundrade som varit ett verkligt århundrade
för the common man. Jag menar det. Jag säger det inte. Jag säger det
inte öppet i alla fall men det var ju det hela kriget rörde sig om.
Det var ju att göra världen mänsklig.
— Detta är heresi. Det vet jag. Man får gärna skriva om Judas
Iskariots själsliv men man får inte säga att MacCarthy i stort hade
rätt. Och man får framförallt inte säga att detta visas dag för dag.
Förenta Staterna hade inte guts nog att verkligen fullgöra sin
skyldighet som världens ledande nation och enda verkliga folkliga
demokrati — all eländighet till trots — då i början på femtiotalet och
sedan var det bara en lång slide ned i en alltmer spansk obetydlighet.
— Du vet lika bra som jag att Barry var en hederlig karl. Han var
inte hederlig utan han var till fånighet öppen och fri. Men han fick
ta på sig uppdraget åt CIC vid krigsfångelägret i Koje. Någon måste
göra jobbet. Och kineserna satte honom på sin krigsförbrytarlista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
