Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På fackliga härjartåg - 37. Hos vävarfolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hos vävarfolket
Trettiosjunde kapitlet.
Hos vävarfolket.
Kata Dalström hade, som vi veta, anor från vävarna vid
Åtvidabergs fabriker. Detta torde ha bidragit till, att hon först
och främst sökte organisera textilarbetarna. Vid sina ihärdiga
försök de första åren i partiet att sprida socialistisk upplysning
bland arbetarkvinnorna i Stockholm, hade hon sitt största
arbetsfält inom textilindustrin. Allt detta gjorde, att hon, när
hon började sina märkliga härjartåg för fackföreningsrörelsen,
i första rummet valde att träffa just vävarna, helst som dessa
arbetare hade det sämst ställt av alla proletärer och deras läge
sålunda mest upprörde henne.
Under de sista åren av 1890-talet och de första tio åren av
1900-talet deltog Kata Dalström, enligt egen utsago, så gott
som oavbrutet i agitationsarbetet inom Textilarbetarförbundet.
Arbetet gick med liv och lust. Hon hade i Stockholm, som vi
erinra oss, kommit i nära beröring med fru Erika Lindkvist,
som under en del år arbetat vid Barnängens textilfabriker.
Dennas skildringar därifrån gjorde ett djupt intryck på Kata
Dalström. Vid denna tid utbröt en spontan strejk bland de
oorganiserade arbetarna ute vid Liljeholmen och fru Kata måste
hålla en del föredrag ”för att om möjligt lära textilarbeterskorna
fackföreningsrörelsens ABC D”. som hon skriver i en
uppsats om denna strid. Isen var bruten och sedan fortsatte hon
med arbetet för textilarna, fastän hon ännu ej kände sig
riktigt lämpad för de fackliga föredragen. Framför allt ej
bland kvinnorna, ”som voro så omöjliga att få att förstå
organisationstanken”. Emellertid ville hon icke släppa taget. Hon
säger, att hon tänkte på Jesu liknelse om dem som voro bjudna
till bröllopet. Man måste gå ut på vägar och stigar och nödga
dem.
— 231 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
