Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 47. Buddhisten Kata Dalström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Buddhisten Kata Dalström
Teosofin blomstrade åter upp på medeltiden och under
1870-talet fick den en ny renässans, som ännu varar. I början av
1880-talet fick denna religiöst filosofiska riktning en stark
anslutning inom kulturella kretsar över allt i Europa och vann
även anhängare i Sverge. Riktningens ledande internationella
krafter — citerade även av Kata Dalström — voro H. P.
Blawat-sky, Olcott, Judge och Annie Besant. Kata Dalströms sökande
ande hade liksom Besants nalkats utilismen med dess ateistiska
filosofi — i Sverge företrädd av V. E. Lennstrand och K.
Wicksell, med vilka Kata Dalström ju en tid sökte kontakt.
Men liksom Besant kunde Kata Dalström icke finna
tillfredsställelse hos de liberala utilisterna och ateisterna, liksom denna
blev hon teosof och socialist. Sannolikt ha Besants skrifter,
föredrag och propaganda, bl. a. tre resor i Skandinavien under
1890-talet, haft ett avgörande inflytande på Kata Dalström.
Hon tog säkerligen även starka intryck av vad en ungdomsvän,
konstdekoratören Ivar Arpi, som stod teosofin nära,
förkunnade.
Vad som hos teosoferna särskilt tilltalade henne, var deras
strävan efter en universell vishetsreligion, grundad på
människokärlek och broderskap. Det gudomliga utgör människans
innersta och är oförstörbart. Efter en rad av inkarnationer
renas hos människan det goda från det onda. En var får efter
sina gärningar, orsak och verkan, sådd och skörd, denna lag
härskar även på det andliga området. Människan är en
dubbelvarelse, ande och materia, där ett högre och ett lägre jag
bo i samma bröst och kämpa med varandra om herraväldet.
Målet är att höja den jordiska tillvaron till allt högre förnuft,
humanitet, idealitet genom att besegra och tämja djuret i
människan. En evolutionsprocess med mening i är livet och leder
slutligen till ett nytt naturrike, ”ett himmelrike på jorden”.
Lagen om sådd och skörd, om orsak och verkan (karma) och om
reinkarnationen (återfödelsen) äro i moralfilosofiskt hänseende
ägnade att tillfredsställa rättfärdighetskravet, förklara livets
smärtor och ve samt ge styrka till nya bemödanden. Människan
— 313 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
