Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 47. Buddhisten Kata Dalström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kampen mot dogmkyrkan
måste lita på egen kraft och rikta sina böner till sitt eget bättre
jag, ej till en Gud utom människan. Hon måste bli sin egen
frälsare. Allt beror sålunda av människan själv, av den
idealitet, kraft och vilja till det goda hon själv kan prestera.
Man förstår att denna lära skulle tilltala Kata Dalström.
De teosofiska förbunden avse att bilda en kärna av
mänsklighetens allmänna broderskap, utan anseende till ras, tro, kön,
klass eller färg, att uppmuntra studier i religion och filosofi
samt att studera okända naturlagar och människans dolda
krafter. Som sina läromästare räkna teosoferna österlandets och
Greklands vise, framför allt: Laotse, Konfutse, Buddha, Jesus,
Pytagoras, Platon och Apollonios. För Kata Dalström blev
Buddha den främste.
Mot slutet av sin levnad tog väl Kata Dalström ibland
tämligen oreflekterat för gott även allehanda ganska
underliga teosofiska teorier och hypoteser, som döko upp, men
hon motsatte sig alltid, att de skulle få formen av dogmer och
hon höll strängt på, att en fri vetenskap och en obunden
forskning borde pröva allt och behålla det bästa. Kata Dalström var
bergfast övertygad om, att även den empiriska vetenskapen en
dag skulle ge teosoferna i det stora hela rätt. Kata Dalström
deltog även av empiriskt, psykologiskt och psyko fysiskt intresse
i åtskilliga spiritistiska seanser och lär ha ägt vissa egenskaper
som medium, vilket även var förhållandet med hennes mor.
Sina spiritistiska intressen höll hon dock strängt begränsade till
en liten krets av personliga vänner mest från ungdomstiden och
vilka stodo helt fjärran från hennes sociala och politiska
verksamhet.
Kata Dalström kallade’ sig icke teosof utan buddhist för att
markera, att hon omfattade just de gamla indiska vises läror
och alldeles särskilt deras moralprinciper: rättvisa, medkänsla,
sanningskärlek, godhet, samhörighet, ansvarskänsla, offermod.
I sin kärlek till och beundran för österns filosofer och
re-ligionsstiftare företer Kata Dalström ett visst släkttycke med
Carl Lindhagen, för vilken hon också hyste en varm vänskap.
— 314 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
