Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mot dogmkyrkan - 47. Buddhisten Kata Dalström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Buddhisten Kata Dalström
Är det icke för övrigt ganska egendomligt, att både Kata
Dalström och Carl Lindhagen, de österländskt orienterade
filosoferna inom den svenska arbetarrörelsen, så långt ifrån visat
någon kontemplativ och eremitliknande läggning och uppträdande,
att fastmer båda tillhöra de mest stridbara, energifyllda, av ett
lidelsefullt temperament burna förkämparna? Kata Dalström
var i sitt liv och i sin praktiska gärning så långt ifrån en på
sin navel stirrande, tankfull Buddha, att hon i stället var och
förblev en av eld och glöd, av iver, arbetsglädje och stridslust
fylld, vapensvängande Pentesileia, en amason, som levde och dog
i sin rustning.
Kata Dalström började på sistone, särskilt efter 1921,
angripas i det då kommunistiska ungdomsorganet Stormklockan
och i ändra kommunistiska tidningar, som stodo under
inflytande av den bakunistiskt bolsjevikiska riktningen inom det
kommunistiska partiet, för religionssvärmeri, för spiritism,
teo-sofi och kristen mysticism. Denna riktning krävde allt
häftigare, att partiet skulle öppna en ateistisk kamp, ett krig mot
religionen, ej blott mot kyrkan och dogmerna. Kata Dalström
gick till motanfall mot denna falang, hävdade med yttersta
skärpa den andliga frihetens princip och fick härutinnan stöd
hos partiets ledning med Z. Höglund i spetsen. Kata Dalström
vek icke en tum från den samvets- och religionsfrihetens idé
hon förfäktat under sin livslånga fejd med prästerna. Hon
stred nu åter på två fronter, i det hon förutom mot de kristna
prästerna och deras dogmer vände sin glaven liksom tidigare,
när det gällde Hinke Bergegrens ungsocialistiska
ateistförkunnelse även mot ”de nya prästerna, ateismens präster och
dogmer”. Det blev ett stort rabalder inom både partiet och
ungdomsförbundet, särskilt sedan författaren Ture Nerman och
andra utpräglade ateister angripit hennes enskilda föreläsningar
över den moderna psyko-fysiska forskningen och de
österländska religionerna.
Striden i religions frågan kom sommaren 1923 upp inför den
kommunistiska Internationalens exekutivmöte i Moskva. I denna
— 315 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
