Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kata Dalströms personlighet och betydelse - 72. Aforismer till Katas porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kata Dalströms personlighet och betydelse
som var torrt, livsfientligt och ledsamt. Hon var sprudlande
liv och robust naturkraft. Hon var törstig på livet och dess
äventyr. Hon saknade icke ärelystnad. ”Tror du”, sade hon
en gång till en av sina vänner, ”att man om några tiotal år
skall minnas mig; jag ville gärna det”. Hon levde i ovänskap
med sina systrar, som föraktade henne för hennes socialistiska
agitations skull. De påstodo, att hon skandaliserat hela släkten.
”Vad bryr jag mig om vad de tycka”, sade hon, ”de äro rika
och jag fattig, men vem kommer ihåg dem, när de äro borta.
Men mitt namn skall nog leva och icke bli alldeles ärelöst.”
Till allra sist — hennes bild skulle bli ofullständig, om den
icke också finge de drag, som vänsällhet och moderlighet
skänka. Hon var sina vänners vän och sina barns mor;
hennes vänner voro många och hennes barn en härskara, ty de
voro två generationer av svenska arbetare. Alla ha de aktat
och ärat henne.
Man har ofta jämfört Kata Dalström med olika av hennes
samtida. Nu äro jämförelser mellan personer alltid vanskliga.
Och ju mera säregna och utpräglade personligheterna äro desto
svårare att finna utgångspunkter för jämförelser som äro av
värde. Man har till exempel jämfört henne med Rosa
Luxemburg och ofta kallat henne ”den svenska Rosa”. Rosa
Luxemburg var en marxistisk teoretiker av hög rang, en ekonomiskt
och i politiska vetenskaper grundligt skolad och erfaren
forskare, en författarinna med en glänsande stil, hon var en
flammande, det skrivna ordets revolutionära agitator, men någon
större orator var hon icke. Kata var icke något av det som
Rosa var. Hur Kata vann sina segrar är förut omtalat. Fanns
då icke alls någon likhet, några beröringspunkter?- Där Kata
var robust, där var Rosa blyg, där Kata var djärv,
gåpåar-frank, där var Rosa blid och tyst, där Kata var frejdig och
livs-törstig, där var Rosa bävande och vemodig i all sin
revolutionära geist. Men likväl — de äro varandra i just det allra
väsentligaste lika. Båda buros av samma patos för revolutionen,
socialismen, proletariatet, detta patos, som är all äkta politisk
-— 566 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
