Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 2. Kampen om tronen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diskuterade man ibland gladare ämnen, men för dessa bägge
unga kvinnor, af hvilka den ena knappt var trettio år och
den andra ännu icke tjugu, var glädjen en sällsynt
sällskapsbroder. Storfurstinnan hade vid denna tid alltför
allvarsamma saker att tänka på, och furstinnan Daschkof var i
hela sitt lif en trumpen natur. Längre fram föreföll hennes
sällskap Katarina mindre angenämt och blef henne slutligen
rent af förhatligt. Men för närvarande var den blifvande
Semiramis mycket glad att få någon att tala med om
alla de ämnen, hvaraf den vackre Orlof ingenting begrep.
Det behagade henne också att i en infödd hjärna, en rysk
intelligens, finna en om än aldrig så matt reflex af denna
västerländska kultur, hvars brännpunkt hon hade en
obestämd tanke på att bli i skötet af detta ofantliga och
barbariska rike. Denna lilla varelse på sjutton år, som äfven
hon hade läst Voltaire, var en dyrbar undersåte, en första
eröfring för den propaganda hon hade att utföra. Och så
var hon en förnäm rysk dam, som genom sin börd och sitt
giftermål var förbunden med två inflytelserika familjer. Det
hade också sitt värde. Och under fernissan af en uppfostran
likadan som hennes egen, lika heterogen och ofullständig,
bakom denna röra af idéer och kunskaper, hoprafsade här
och där under en planlös och hafsig läsning, upptäckte
Katarina hos sin väninna en eldig själ, redo att lyda slumpens
vink. Dårskapens dämon, hvaraf hennes nye älskares
atletiska kropp var besatt, bodde också i dessa späda lemmar.
De gingo hand i hand ända till den dag som afgjorde den
enas öde.
Hvarken Orlof eller denna nya väninna kunde
emellertid uppväga förlusten af Bestuschef. Den ojämförligt
skicklige politikern, den erfarne och rådvise mannen kräfde också
en efterträdare, och det blef Panin. Denne var en politisk
lärjunge till ex-kanslern. Tio år förut hade Bestuschef tänkt
på honom såsom lämplig att bekläda sysslan som favorit hos
Elisabeth. Panin var då en vacker ung man på tjugunio
år, och tsarinnan betraktade honom någon tid med allt utom
likgiltiga blickar. Men Schuwalofs, hvilka betraktade den
ifrågavarande platsen såsom ett slags ärftligt privilegium för
sin släkt och ingått förbund med Worontsofs mot Bestuschefs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
