Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Storfurstinnan - Andra boken: Eröfringen af makten - 2. Kampen om tronen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenting. Adeln hade anledning att vara belåten, men ej
heller den sade något. Senaten erbjöd kejsaren en staty i
guld, som han afslog. Längre fram talades det mycket om
de upplösningssymptom, som skulle ha yppat sig inom hela
regeringsmaskineriet före den tilldragelse, som gjorde slut
på den nya regeringen. Detta är anmärkningar, som man
aldrig uraktlåter att göra efteråt. Emellertid regerade Peter
i lugn och ro, trots sina fantasier. Före honom hade Biron
tillåtit sig ännu vildare sådana. Regeringsmaskineriet i
Ryssland liknade den massiva släde, hvarpå Katarina färdats
till Moskwa: den var skyddad för stötar.
Peter begick två ohjälpliga fel, då han gjorde en missnöjd
och dref en annan till det yttersta. Den missnöjda var arméen.
Icke som om det skulle ha varit den motbjudande, som det har
påståtts, att byta om slagfält och strida jämte preussarne mot
Österrike, sedan den stridt jämte österrikarne mot Preussen.
Det hat till pickelhufvan, som tillskrifves de 1762 af en
Tschernischof eller en Rumiantsof kommenderade soldaterna, tycks
oss vara ett bra modernt påhitt. Först och främst existerade
ej pickelhufvan, och — tyskar som tyskar — Maria
Theresias krigare voro det ju lika mycket som Fredriks. Men
Peter ville i sin armée införa den preussiska disciplinen; det
var detta, som hans armée ej förlät honom. Den hade sin
egen disciplin. För en obetydlig förseelse blef en af de
grenadierer, på hvilka Elisabeth, af goda skäl, satte så högt
värde, dömd till tre, fyra, fem tusen käpprapp, utan att
kunna opponera sig. Ibland öfverlefde han denna förfärliga
bestraffning och återtog sin plats i ledet utan knot. Han
fann det olidligt, att man lät honom göra om en exercis
för ett sammanhållningsfel under manövern. Peter tog sig
också för att ändra uniformerna. Det var en ny förbrytelse.
Slutligen talade han om att draga in gardet, liksom hans
morfar hade afskaffat strelitzerna. Det var att förgripa sig
på det allra heligaste. Sedan ett halft sekel var gardet det
mest beståndande af allt i hela riket. Den nye kejsaren
upplöste till en början lifgardet, just samma regemente,
hvars underofficerare den aflidna kejsarinnan inbjudit till
sin taffel. Han ersatte det med ett holsteinskt regemente.
Prins Georg af Holstein blef utnämnd till öfverbefälhafvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
