Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Första boken: Kvinnan - 1. Utseende. Karakter. Temperament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rulhière däremot är hvarken förälskad eller entusiast.
Låt oss jämföra detta utkast med det, som af en rysk
konstnär Tschemessof tecknats i blyerts vid samma tidpunkt.
Efter hvad ryktet förmäler, skulle detta porträtt ha gjorts
på beställning af Patjomkin, hvilken Katarina började att
utmärka kort efter julirevolutionen. Och måhända till och
med tidigare. Katarina förklarade sig nöjd med porträttet
och fäste dess upphofsman vid sin person som
kabinettssekreterare. Emellertid är det en bra märkvärdig kejsarinna,
som Tschemessof där visar oss och olik allt hvad andra
målare, skulptörer och minnestecknare framställt, från Benner
ända till Lampi, från Rulhière ända till prinsen af Ligne.
Hvad han ger oss är ett rätt klokt och behagligt ansikte,
men föga ideelt, och rent ut sagdt alldagligt. Måhända
bidrog äfven dräkten härtill, en egendomlig sorgdräkt med
en underlig koaffyr, som täcker pannan ända till ögonbrynen
och öfverst på hufvudet bildar ett par läderlappsvingar,
ansiktet är leende, men det oaktadt hårdt, dragen tjocka,
något manliga, med en anstrykning af brutal öppenhjärtighet.
Man vore frestad att likna henne vid en tysk
marketenterska förklädd till nunna; af Kleopatra finns intet spår.
Var Tschemessof endast en klåpare, och har Katarina,
då hon ansåg detta porträtt lyckadt, endast därigenom
lämnat ett bevis på sin fullkomliga okunnighet i konstsaker,
hvilken hon sedermera så uppriktigt erkänner för Falconet?
Det kan endast till en viss grad vara möjligt. Ett slags
bevis finnes dock för riktigheten af den ryske konstnärens
teckning i det af Richardson endast några år senare skrifna
porträttet. Denne engelsman tyckes ha haft en fullkomligt
oförvillad och för illusioner omottaglig blick. Han har
upptecknat sina iakttagelser i följande ordalag:
»Kejsarinnan af Ryssland är af en växt öfver
medellängd, väl proportionerad och behaglig, men fallen för
embonpoint. Hon har vacker hy, men försöker likväl att förhöja
den med rödt smink liksom alla kvinnor i hennes land.
Munnen är väl tecknad med vackra tänder, de blåa ögonen
ha ett forskande uttryck, någonting mindre skarpt än en
inkvisitorisk blick och mindre elakt än en misstänksam. Hennes
drag äro i allmänhet regelbundna och behagliga. Det hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
